Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Utvecklingslärans innehåll och betydelse samt dess berättigande. Rudimentära organ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 5
börjat någorlunda tränga igenom, anslöt han sig i sitt 1871
utgifna arbete öfver människans härstamning och könsurvalet
till de naturforskare, hvilka under tiden redan själfva dragit
denna den mest vidtgående slutsatsen i detta hänseende.
Tydligen har denna slutsats en alldeles omätlig betydelse,
och ingen vetenskap skall kunna undandraga sig dess
konsekvenser. Antropologien eller vetenskapen om människan
och till följd häraf hela filosofien blir därigenom i alla sina
delar omgestaltad.
Kanske är ingenting mer ägnadt att med få ord uttrycka
härstamningslärans stora betydelse än det att beteckna henne
med uttrycket »naturlig skapelsehistoria». Låtom oss för att
förstå detta för ett ögonblick skärskåda det tvetydiga
begreppet skapelse. Om man med skapelse menar en kropps
uppkomst genom en skapande kraft, så kan man antingen
tänka på uppkomsten af dess ämne eller på uppkomsten af
dess form. Af dessa två skapelseakter intresserar oss den
förra på intet vis, då ju naturvetenskapen anser materian
vara evig och oförgänglig. Naturforskaren kan lika så litet
föreställa sig en materias tillkomst som dess förgängelse.
Känner någon behof af att föreställa sig uppkomsten af
denna materia såsom en produkt af en skapande hand, så
hafva vi ingenting däremot. Men vi måste anmärka, att
därmed icke heller det ringaste är vunnet för en vetenskaplig
naturkunskap, ty där tron börjar, där upphör vetenskapen.
Om sålunda naturvetenskapen gör den »naturliga
skapelsehistorien» till sin högsta, svåraste och mest lönande
uppgift, kan den taga begreppet skapelse endast i dess
andra ofvannämnda betydelse, såsom uppkomsten af
naturkropparnas form. Då emellertid den ovetenskapliga
föreställningen om en utom materian stående skapare lätt
insmyger sig i begreppet skapelse, torde det i framtiden vara
bättre att ersätta det genom den mera exakta benämningen
utveckling.
Det höga värde, utvecklingsteorin äger för den
vetenskapliga uppfattningen af djur- och växtformerna, är nu
sedan ett halft århundrade allmänt erkänd. Man har dock
nästan alltid med utvecklingshistoria förstått blott en del
af denna vetenskap, nämligen den enskilda individens ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
