Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Utvecklingslärans innehåll och betydelse samt dess berättigande. Rudimentära organ - 2. Skapelsehistorien enligt Linné, Cuvier och Agassiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 9
visheten och ändamålsenligheten existerar lika så litet som
den mångberömda »Skaparens allgodhet». Vi måste alltså
bestämdt uppträda mot denna teleologiska eller vitalistiska
uppfattning af den lefvande naturen; däremot känna vi oss
tvungna att tillägna oss den världsåskådning, som man kan
kalla den monistiska (enhetliga), till skillnad från den
vanligen gällande dualistiska.
Allt hvad som gjordes före Darwin för att grunda en
naturlig, mekanisk uppfattning af djur- och växtformernas
uppkomst kunde icke åstadkomma, att en sådan uppfattning
bröt sig väg och vann allmänt erkännande. Detta lyckades
först genom Darwins lära, och häruti ligger en onätlig
förtjänst hos denna. Ty genom denna vinner åsikten om den
organiska och oorganiska naturens enhet en fast grund. Äfven
den del af naturvetenskapen, som hittills längst och envisast
motsatt sig en mekanisk uppfattning och förklaring,
nämligen läran om de lefvande formernas byggnad, betydelse
och uppkomst, ledes därigenom in på samma fullkomnandets
väg, som alla öfriga naturvetenskapliga läror. Därigenom
fastställes definitivt alla naturföreteelsers enhet. Af de
stora monistiska filosoferna i alla tider ha dessa den
mekaniska världsåskådningens högsta grundsatser förfäktats.
Vi erinra här blott om sådana män som Demokritos
från Abdera, Spinoza och Giordano Bruno.
ANDRA KAPITLET.
Skapelsehistorien enligt Linné, Cuvier och
Agassiz.
Värdet af en naturvetenskaplig teori mätes vanligen
efter de föremåls antal och vikt, som skola förklaras, liksom
också efter de orsakers enkelhet och allmängiltighet, hvilka
begagnas som förklaringsgrunder. Ju större antalet
företeelser, som genom en teori förklaras, och ju enklare de
. förklarande orsakerna äro, desto högre plägar hennes veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
