Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Selektionsteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 41
är icke i stånd att iakttaga de ovanligt små skillnaderna
mellan de olika individen, som däremot uppfödaren vid första
ögonkastet ser. Uppfödarens handtverk är ingen lätt konst;
detsamma erfordrar en utomordentligt skarp blick, ett stort
tålamod och en ytterst stor omvårdnad om de utvalda djuren.
Urvalskonsten har nu kommit så långt, att människan ofta
kan åstadkomma individ, växter eller djur, som hafva
godtyckligt bestämda egenskaper. Man kan åt den öfvade
uppfödaren gifva bestämda uppdrag och t. ex. säga: »Jag
önskar denna nejlikeart eller denna dufras med den eller
den färgen och med den eller den teckningen.» En af de
erfarnaste engelska uppfödarna, sir John Sebright, kunde
t. o. m. säga att han skulle kunna på tre år frambringa
en för honom uppvisad fjäder, men han behöfde sex år
för att framställa en önskad form på hufvudet eller näbben.
Innan vi nu gå till att jämföra detta konstgjorda urval
med det naturliga, skola vi söka klargöra för oss, hvilka
naturliga egenskaper och krafter som odlaren begagnar sig
af hos organismen. Man kan till sist återföra alla de
verkande orsakerna till två af organismernas grundegenskaper,
som äro gemensamma för både växter och djur, och hvilka
på det närmaste hänga samman med fortplantningen
och närandet. Dessa båda grundegenskaper äro ärf
tlighet eller förmågan att meddela i arf, och föränd
erlighet eller förmågan af anpassning.
Den individuella olikhetens lag är den ytterst
viktiga grundlag, på hvilken människans hela urvalskonst
grundar sig. Om icke dessa individuella olikheter funnes
öfverallt, så kunde det icke ur en och samma stamform
uppstå olika arter eller raser. Men nu äro i verkligheten
dessa företeelser helt vanliga. Vi måste antaga detta så
mycket mera som vi äro i stånd att återföra denna
föränderlighet till rent mekaniska orsaker, nämligen bland annat
till närandet. Vi kunna endast genom olika näring
frambringa påfallande individuella olikheter där, hvarest sådana
under oförändrade näringsförhållanden icke kunna iakttagas.
Näringens många invecklade betingelser äro aldrig absolut
lika för två individer af samma art.
Liksom vi kunna sätta föränderlighet och anpassning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
