Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Selektionsteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 ERNST HÆCKEI.
likartadt verkande orsaker som de, hvilka människan här
använder ?»
Hvad nu närmast angår det konstlade urvalet, så utgå
vi från det redan omnämnda faktum att dess produkter
icke sällan äro mycket mera skiljaktiga än produkterna af
det naturliga urvalet. I verkligheten afvika raserna ofta
i mycket högre grad och i mycket viktigare egenskaper
från hvarandra, än flera så kallade »goda arter», ja t. o. m.
mera än »goda släkten» göra det i naturtillståndet.
Hvarigenom frambringar nu människan denna
utomordentliga skillnad eller divergens hos flera former, som
bevisligen härstamma från en och samma stamform? Låtom
oss för att besvara denna fråga följa en trädgårdsmästare,
som vill uppdraga en växtform med särskildt vacker blomfärg.
Denne skall då bland ett stort antal växter, som äro
uppkomna efter en och samma moderväxt, göra ett urval. Om
nu trädgårdsmästaren af en vanligen hvitblommig art vill
ha en rödblommig form, så skall han bland afkomlingarna
af den hvitblommiga utsöka ett exemplar som har i någon mån
rödaktiga blommor. Han utsår nu frön af denna form och
väljer bland de från dessa uppkomna plantorna ut dem,
som har den röda färgen mest utpräglad. Denna gång
är det redan flera exemplar med rödaktiga blommor att
välja ibland. Han sår ut dessa frön och upprepar sedan
urvalet intill dess han framställt den önskade forinen.
På samma sätt förfar en landtman som vill åstadkomma
en särskildt beskaffad djurras, t. ex. en fårart, som
utmärker sig genom särdeles fin ull. Den enklaste, vid
framställande af fin ull använda konst, består däri att
landtmannen i hela fårahjorden med största sorgfällighet och
uthållighet utväljer de djur, som hafva den finaste ullen.
Dessa användas såsom afvelsdjur och bland deras
efterkommande utväljas de som hafva den bästa ullen o. s. v.
Om detta sorgfälliga urval fortsättes genom flera
generationer, så visa de utvalda fåren slutligen mycket fin ull,
som mycket påfallande, och till landtmannens nytta, afviker
från ullen hos den ursprungliga stamformen.
Skillnaden mellan de enskilda individer, bland hvilka
urvalet verkar, är mycket liten. En vanlig oöfvad människa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
