Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Om ärftlighet och fortplantning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 53
föräldraorganismens ärftliga egenskaper. Så sker det mycket
ofta hos de lägre växterna. Denna sista form af könlös
fortplantning för oss såsom ofvan antydt öfver till
könsfortplantningen.
Könsfortplantningen är det vanliga fortplantningssättet
hos alla högre djur och växter. Uppenbarligen har densamma
under förloppet af jordens historia först jämförelsevis sent
utvecklat sig ur den könlösa fortplantningen. Under de
tidigaste perioderna fortplantade sig alla organismer på
könlös väg, såsom än i dag talrika lägre organismer göra det.
Medan vid alla de förut nämnda hufvudformerna för
den könlösa fortplantningen den afsöndrade cellen eller
cellgruppen var i stånd att på egen hand utbilda sig till ett
nytt individ måste däremot vid könsfortplantningen denna
cell först befruktas genom ett annat alstringsämne. Den
befruktande hanliga sädesvätskan eller sperman, som
innehåller många små rörliga celler, måste först komma i
beröring med ägget, innan detta kan utvecklas vidare till ett
nytt individ. Dessa båda alstringsämnen frambringas
antingen af ett och samma individ (hermafroditism) eller af
två olika individ (gonochorism).
Den enklare och lägre formen för könlig fortplantning
är hermafroditismen. Den finnes hos det stora flertalet
växter, men hos ett mindretal bland djuren t. ex.
trädgårdssnäckan, blodigeln, daggmasken o. s. v.
Fortplantningen genom skilda kön är den högre och
mera invecklade af de båda slags könlig fortplantning.
Den är för närvarande det allmänt förekommande
fortplantningssättet bland de högre djuren, men finnes blott hos
ett ringa antal växter (sälg, poppel etc.) Hvarje organiskt
individ alstrar såsom enkönad endast det ena af de båda
könsämnena, antingen det hanliga eller det honliga. De
honliga bilda såväl hos djuren som hos växterna ägg eller
äggceller. De hanliga individen afsöndra hos djuren
sädesvätskan (sperman), hos växterna frömjölet eller
ståndarmjölet hos fanerogamerna, spermatozoiderna hos
kryptogamerna.
En intressant öfvergångsform från den könliga
fortplantningen till den könlösa är den jungfruliga fortplant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
