Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Om ärftlighet och fortplantning - 7. Ärftlighetslagar och ärftlighetsteorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ERNST HÆæCKEI.
ningen, genom ägg utan tillgång till sperma. Detta
fortplantningssätt förekommer t. ex. hos biet.
Den könsliga fortplantningen har först i senare tider
framgått ur den könlösa. I bägge fallen är ärftligheten
en nödvändig biprodukt af fortplantningen.
Sammansmältningen af två likartade celler, hvilken hos talrika
protister inleder den könlösa fortplantningen genom delning
eller sporbildning, är det första steget till könlig
fortplantning. Det andra steget är de båda cellernas
olikartade utbildning och arbetsfördelning. Den mindre
rörligare cellen ombildar sig till en hanlig sperma-cell
(spermatozo), den större och trögare cellen blir däremot till
den honliga äggcellen.
Inom algernas klass kunna vi gradvis följa denna
skillnads fylogenetiska utbildning. Medan hos de lägre algerna
(t. ex. Mothrix) de båda kopulerande cellerna ännu äro
hvarandra fullt lika, så skilja de sig bland de flesta algerna
genom olika storlek. Ur de mindre framgå mikrogonidier,
som senare blifva hanliga spermaceller. De större
(makrogonidierna) förvandla sig till ägg. Bägge könscellerna
öfverföra vid sin förening sina särskilda egenskaper på den
gemensamma produkten. Detta meddelande i arf blir oss begripligt
om vi jämförande öfverblicka hela kedjan af anförda
fortplantningsföreteelser.
SJUNDE KAPITLET.
Ärftlighetslagar och ärftlighetsteorier.
I förra kapitlet ha vi försökt visa, att det väsentliga
för all slags fortplantning är afskiljandet af en del af
föräldraorganismen och dess förmåga att utveckla sig. För
alla händelser böra vi därför på förhand redan vänta, att
barnen få samma lifs- och formegenskaper som
moderindividet ägde. Alltid är det blott en större eller mindre mängd
af föräldramaterian som öfvergår till barnet. Men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
