Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Ärftlighetslagar och ärftlighetsteorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 57
växter hvarje generation i det hela är lik den andra, och
att såväl förföräldrar som föräldrar och barn äro lika
hvarandra. Denna lag är så allmänt bekant, att vi ej behöfva
anföra något exempel på densamma.
I en viss motsats till denna står lagen om den
afbrutna eller latenta ärftligheten. Denna viktiga lag synes
hufvudsakligen vara i verksamhet hos flera lägre djur och
växter och yttrar sig här i motsats till hvad fallet var
med den förra så, att barnen icke äro lika föräldrarna utan
äro dessa mycket olika dessa, och att först den tredje (eller
ännu senare) generationen åter är lik den första. Barnet är
likt förföräldrarna men alldeles olikt föräldrarna. Denna
märkvärdiga företeelse uppträder som bekant i mindre grad
också inom de mänskliga familjerna. Utan tvifvel känner
enhvar enskilda familjemedlemmar, som i den ena eller andra
egendomligheten mer likna farfadern eller farmodern än
fadern eller modern. Liksom bland människorna kunna vi
iakttaga detta faktum bland husdjuren. Om vi vilja i
allmänhet uttrycka denna lag och beteckna följden af
generationer med alfabetets bokstäfver, så blir här A = C=E och
B=D=F o. s. v.
Ännu mycket tydligare möta vi detta faktum, om vi
vända oss till de lägre djuren och isynnerhet igen er
ationsväxlingens fenomen. Detta slags fortplantning
är mycket utbredt bland nässeldjuren, plattmaskarna,
manteldjuren o. s. v. och i växtriket bland sporväxterna
(ormbunkar och mossor). Här alstrar det organiska individet
först en form, som är helt och hållet olik moderindividet,
och först afkomman af denna andra generation blir åter
lik det första. På detta sätt omväxla tre olika generationer
hos »hafstunnorna» (Doliolum). Här är A=D=G, B:=E
= H och C=Fæ=l1I. Hos bladlössen följer på den könliga
generationen en rad af 8—12 könlösa generationer, som
äro lika sinsemellan men olika den könliga generationen.
Därefter uppträder åter en könlig generation.
Om vi följa denna märkvärdiga lag vidare och
sammanfatta alla dithörande företeelser, så kunna vi däri också
inbegripa atavismen. Därmed förstår man det för alla
djuruppfödare bekanta märkliga förhållandet, att under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
