Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Ärftlighetslagar och ärftlighetsteorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 59
väg, taga egenskaper från såväl fader som moder. Detta
faktum, att från de båda könen egenskaper öfverföras på
alla, såväl hanliga som honliga barn, är mycket viktigt.
Denna företeelse är så allbekant, att vi icke behöfva inlåta
oss därpå.
En alldeles utomordentlig betydelse har Weismann
nyligen tillskrifvit den blandade ärftligheten, då han
betraktar den såsom den allmänna orsaken till all individuell
variation.
Under denna blandade ärftlighets lag hör äfven den
mycket viktiga och intressanta företeelsen, bastardbildning,
som vi redan i kap. IV vidrört. Rätt använd är den
tillräcklig för att vederlägga den härskande dogmen om
arternas oföränderlighet. I hvarje fall är bastarden, det genom
korsning af två olika arter alstrade individet, en blandform,
som har ärft egenskaper från båda sina föräldrar. För
bastardbildningen äro vi ännu icke i stånd att uppvisa de
verksamma orsakerna. Men ingen naturforskare tviflar
därpå, att orsaken här är rent mekanisk och ligger i den
organiska substensen själf. Tyvärr äro våra grofva
sinnesorgan otillräckliga hjälpmedel för att iakttaga dessa orsaker.
Såsom en femte lag måste vi nu anföra lagen om
den afkortade eller förenklade ärftligheten.
Denna lag är mycket viktig för ontogenien, d. v. s. för det
organiska individets utvecklingshistoria. Såsom vi redan i
kap. I omtalat, är ontogenien intet annat än en genom
ärftlighets- och anpassningslagarna betingad upprepning af
fylogenien, d. v. s. släktets paleontologiska utvecklingshistoria.
Om vi t. ex. följa ett människoäggs utveckling inom
moderlifvet, så finna vi, att embryot genomlöper en serie af mycket
skilda former, hvilken i det stora hela öfverensstämmer eller
åtminstone är parallell med den formserie, som de högre
däggdjurens rad af förfäder erbjuder. Till dessa förfäder
höra vissa fiskar, groddjur, pungdjur o. s. v. Men
öfverensstämmelsen mellan dessa båda utvecklingsserier är aldrig
fullt fullständig. I stället finnes i ontogenien alltid luckor
och språng, som motsvara bortfallandet af enstaka
fylogenetiska stadier.
De hittills omtalade ärftlighetslagarna stå såsom bibe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
