Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Organismernas fylogenetiska system. Protisternas stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 133
cellkärnor med hvarandra. Denna befruktning medför ökad
delningsförmåga.
Under det att infusionsdjuren hufvudsakligen ägde
fysiologiskt intresse, finna vi däremot den största formväxling
och den rikaste morfologiska divergens hos den sista gruppen
bland protisterna, nämligen hos rotfotingarna (Rhizopoda).
Dessa märkvärdiga »urdjur» befolka hafven sedan de äldsta
tider, dels krypande på hafsbottnen, dels sväfvande på olika
stora djup, dels simmande vid ytan. Endast få lefva i
sötvatten eller på fuktig mark. De flesta ha fasta af kalk-
eller kiseljord sammansatta skal, som förträffligt bibehålla
sig i förstenadt tillstånd. Ofta äro dessa anhopade till stora
bergmassor, ehuru de enskilda individen för det mesta äro
Protisternas stamträd.
Växtriket. Djurriket.
Urdjur
Rhizopoda
Infusoria Radiolari
Urväzxter Giliata adlolaria
Diatomeæ
Siphoneæ
Acineta Heliozoa
Palmellaceæ Sporo-
Mycezoa tozoa
Cosmarieæ Flagel- Thala-
— lata mophora
Mastigotæ
Lobosa (Amöbina)
Encel- liga [ ur- växterl Encelli ga urdjur
Växtmonerer Djurmonerer
Chromaceer Bakterier
Monerer (Probioter
Protistriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
