Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Organismernas fylogenetiska system. Protisternas stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 ERNST HæÆæCKEL
naturforskare anses vara »urväxter», så blifva de encelliga
organismer, som vi nu vända oss till, beskrifna såsom
»urdjur», isynnerhet de stora klasserna: infusorier och
rhizopoder. Till de enklaste och indifferentaste formerna af
denna hufvudgrupp höra amoebarierna (Lobosa), de nakna
amoebinerna (Gymnolobosa) och de med skal utrustade
arcellinerna. De vanliga amöborna äro till sin byggnad enkla,
kärnhaltiga celler utan bestämd form. Alldeles lika celler
förekomma i början af utvecklingen såväl hos äkta växter
som hos äkta djur.
Nakna, kärnhaltiga celler, hvilka beständigt utsträcka
formlösa, fingerlika utskott, och som man kallar amöbor,
finnas öfverallt i sött vatten och i hafvet, ja till och med
på land. De taga upp sin näring på samma sätt som
monererna. Understundom kan man iakttaga deras
fortplantning genom delning. De hvita blodkropparna i de högre
djurens blod kunna icke skiljas från amöbor och kunna
liksom dessa upptaga fasta kroppar.
Till amöborna (Lobosa) ansluta sig gregarinerna, hvilka
äro encelliga, tämligen stora protister, hvilka lefva i tarm-
och kroppshåla på många djur, och som förflytta sig med
masklika rörelser. De skilja sig från amöborna genom
frånvaron af fotlika utskott på kroppen.
Infusionsdjurens formrika hufvudklass omfattar de
urdjur, hvilka utmärka sig genom flimmerhår; flagellaterna
bära 1—2 (sällan flera) långa gissel, ciliaterna däremot
talrika korta hår; hos acinetorna förekomma flimmerhår endast
i ungdomen och bilda sedermera egendomliga sugrör.
Gisselinfusorierna (Flagellata) ansluta sig till
mastigoterna bland urväxterna, från hvilka de endast kunna skiljas
genom sin djuriska ämnesomsättning.
En utpräglad djurisk karaktär äga ciliaterna (till hvilka
toffeldjuret hör). Hos dessa träder såsom ingenstädes bland
protisterna oss den enkla cellens själslif till mötes. Dessa
djur äro äfven högst intressanta på grund af sin
fortplantning, hvilken sker genom delning. Denna delning kan
emellertid icke fortgå oafbrutet utan mellan
delningsperioderna är inskjutet en slags befruktning, då två djur utbyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
