Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Djurrikets fylogenetiska indelning. Gastræateorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 ERNST HÆCKEIL.
genomlöpes i den tidiga ungdomen. Detta ungdomsstadium,
gastrulan, uppfattades hittills mycket olika och ansågs
vara ett alldeles särskildt stadium i de olika djurgrupperna.
I motsats till denna allmänt härskande åsikt försökte jag
visa, att de påfallande olikheterna i embryoformerna vore
af underordnad betydelse och blott modifikationer af en och
samma urform, den primitiva gastrulan. Däraf drog jag
vidare den slutsatsen, att alla flercelliga djur haft en
gemensam stamform, Gastraea.
Grunddragen till gastraeateorien, som först
meddelades i min monografi öfver kalksvamparna, utförde jag
vidare i mina studier öfver infusoriernas morfologi (1873).
Teorien erhöll sin första bekräftelse genom
Ray-Lankester (1873) och har sedan fått företrädare bland
de mest framstående bland nutidens zoologer, såsom Carl
Gegenbaur, Hertwig, Rabl, Selenka, Balfour, Rückert,
Hatschek och många andra embryologer.
Den första viktiga systematiska konsekvensen af teorien
var protozoernas fullständiga afskiljande från de
flercelliga djuren, som jag ställde upp emot dessa såsom me
tazoer. Vidare urskilde jag bland metazoerna två
hufvudgrupper. De båda lägsta stammarna (coelenterater och
acoelomier) hafva hvarken blod eller kroppshåla, som finnas
endast hos de fem högre stammarna. Men bland de sista
bilda coelomaterna (eller maskarna med kroppshåla)
den gemensamma stamgrupp, från hvilken de högre typiska
djurstammarna utvecklat sig divergerande.
Hvad nu beträffar den fylogenetiska enheten hos
djurrikets stora stammar, så kunna vi redan nu med
tillfredsställande säkerhet sluta oss till en gemensam härstamning
för alla de djur, som höra till en s. k. »typ». Vi kunna
sålunda till en början fasthålla vid den viktiga satsen, att
alla djur, som höra till en och samma krets eller typ, äfven
härstamma från en och samma stamform. Med andra ord,
begreppet krets eller typ sammanfaller med begreppet stam
eller fylum. Alla till en typ hörande djur kunna härledas
från en gemensam ursprunglig stam.
Till dessa viktiga kunskaper sluter sig nu närmast såsom
ett andra fylogenetiskt problem frågan: Hvarifrån komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
