Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Djurrikets fylogenetiska indelning. Gastræateorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 151
fördelning, i det att en del af dessa celler ombilda sig till
äggceller och åter andra till sädesceller.
Från blastulan utvecklar sig hos djurens alla stammar
vidare härnäst denna utomordentligt viktiga och intressanta
djurform, som jag i min monografi öfver kalksvamparna
benämnt »bägarembryo» eller gastrula. Denna gastrula
liknar till det yttre blastulan, men skiljer sig i hufvudsak
därigenom från denna, att dess inre håla öppnar sig utåt
genom en mynning, och att dess cellvägg icke består af
ett cellager, utan af två. Gagstrulan uppstår af blastulan
därigenom, att den senares vägg instjälpes inåt. Till sist
berör blåsans instjälpta hälft den andra hälften och den
ursprungliga hålan försvinner. Den viktiga, genom
instjälpningen uppkomna hålan, är urtar men eller urmagen, det
första anlaget till tarmkanalen. Dess öppning är
urmunnen, den första munöppningen. Tarmväggens båda
cellager, som tillika äro den ihåliga gastrulans kroppsvägg,
äro de båda primära »groddbladen»: hudbladet (ektod
ermet) och tarmbladet (entodermet). Gastrulan
återkommer i alla djurs ontogeni på samma sätt: så hos
svampdjur, maneter, koraller, maskar och manteldjur. Samma
gastrula äga tagghudingarna, blötdjuren, ryggradsdjuren.
Af gastrulans ontogenetiska utbredning hos de mest
olikartade djurklasser, från nässeldjuren till ryggradsdjuren,
kunna vi enligt den biogenetiska grundlagen med säkerhet
draga den viktiga slutsatsen, attvdet under den laurentiska
perioden existerade en gemensam stamform för alla
metazostammar och att denna urform, vår Gastraea, var bildad
såsom gastrulan. Denna Gastraea ägde en helt enkel,
klotformig, äggformig eller aflångt rundad kropp, som
omslöt en enkel håla, urtarmen. Vid den ena polen
öppnade sig urtarmen genom en mun, som tjänade för
näringsupptagandet. Kroppsväggen bestod af två cellager eller
»groddblad»: entodermet eller tarmbladet och ektodermet
eller hudbladet. Genom det senares flimmerrörelser
simmade gastraean fritt omkring.
Tre olika grundtankar synas vara ledande i vår g
astraeateori: 1:o att de båda första groddbladen äro
likvärdiga hos alla metazoer; 2:o att den af dem omslutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
