Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Människans stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 ERNST HÆCKEL
af en och samma apstam; denna är antingen att söka bland
do äldsta platyrhiner eller bland halfaporna, bland le
murerna.
Det är likgiltigt, om man antager en monofyletisk eller
difyletisk härstamning för aporna. Ur deras jämförande
morfologi följer ändå den oändligt viktiga slutsatsen, som äger
den största betydelse såväl för människans härstamning som
för hennes utbredning öfver jordytan, nämligen att
människanutvecklatsigurcatarhinerna. Ty vi äro
icke i stånd att upptäcka någon zoologisk karaktär, som
skiljer människan från de närmast besläktade aporna i någon
högre grad, än de själfva sins emellan äro olika.
Om vi således öfver hufvud enligt härstamningsteorien
erkänna djurens naturliga system såsom ledtråd för vår
betraktelse och grunda vårt stamträd på detsamma, måste
vi nödvändigt komma till den slutsatsen, att
människosläktet är en gren af catarhinernas grupp
och har utvecklat sig från längesedan
utdöda djur af denna grupp i den gamla
världen. Några anhängare af descendenteorien ha tott, att
de amerikanska människorna utvecklat sig oberoende af den
gamla världens från amerikanska apor. Denna hypotes
anser jag vara alldeles oriktig. Ty alla människors fullkomliga
öfverensstämmelse med catarhinerna i afseende på näsans
och tandsystemets karakteristiska bildning bevisar tydligen,
att de äro af samma ursprung, och att de utvecklats från
samma stam, först sedan platyrhinerna redan utgrenat sig
från denna. De amerikanska urinvånarna ha fastmera,
såsom äfven en mängd etnografiska fakta utvisa, invandrat
från Asien och kanske äfven till en del från Polynesien.
Ett noggrannare fastställande af människans stamträd
stöter ännu på stora svårigheter. Endast så mycket kan man
ytterligare påstå, som att människosläktets närmaste
stamföräldrar voro de »människohöfdade» aporna,
anthropoider eller såsom de betecknas af andra, svanslösa
catarhiner. Uppenbarligen hafva dessa först sent
utvecklats ur cynopithekerna eller de »hundhöfdade» aporna
eller desvansbärande catarhin erna, såsom den
ursprungligare apformen. Af dessa svanslösa catarhiner, som nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
