Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Människans stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 189
också allmänt benämnas människoapor, lefva för närvarande
ännu fyra olika släkten med ungefär ett dussin olika arter.
Den största människoapan, den berömda gorillan (G
orrilla gina), som öfverträffar människan i styrka och
storlek, är inhemsk i den tropiska zonen af västra Afrika och
upptäcktes först 1847 af missionären Savage. Till denna
ansluter sig som närmaste släkting chimpansen
(Troglodytes niger), likaledes inhemsk i västra och
Central-Afrika, men betydligt mindre än gorillan. Den tredje af de
tre stora människolika aporna är den på Borneo och andra
Sundaöar inhemska Orang-Utanen (GSatyrus orang),
af hvilken man nyligen skildt på trenne besläktade arter.
Slutligen lefver i södra Asien ännu ett släkte Gibbon
(Hylobates), hvaraf man särskiljer 4—8 olika väl kända arter.
De äro betydligt mindre än de förstnämnda antropoiderna och
aflägsna sig redan till sina flesta kännetecken mera från
människan.
De svanslösa människoaporna hafva nyligen, isynnerhet
genom den närmare bekantskapen med gorillan, och sedan de
ställts i samband med härstamningsteoriens tillämpning på
människan, väckt ett så allmänt intresse och framkallat en
sådan störtflod af skrifter, att vi här ej kunna inlåta oss
på dessa. Hvad dessa apors förhållande till människan
angår, finner man det utförligt behandladt i Huxleys, Carl
Vogts, Büchners och Robert Hartmans skrifter.
Denne sistnämnde gifver ännu skarpare uttryck åt den nära
släktskapen, då han delar primaterna i två familjer: I. P r
imariæ (människor och Anthropomorpher); II. Egentliga
apor (Catarhiner och platyrhiner).
Uttryckligen vill jag här ännu framhålla, hvad som
egentligen är själfklart, att ingen enda af alla nu
lefvande apor, och alltså också ingen af de
nämnda människoaporna, kan vara
människosläktets stamfader. Af omdömesgilla anhängare till
descensteorien har detta heller aldrig påståtts, ehuru det af
deras tanklösa motståndare lagts dem till last. Människ
osläktets apliknande stamfäder äro för länge
sedan utdöda. Kanske skola vi en gång finna deras
förstenade ben i södra Asiens eller Afrikas tertiära aflag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
