Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Naturkrafternas förvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 OM NATURKRAFTERNAS VÄXELVÄRKAN.
inse således, att bruket af krut besparar oss det arbete,
som vid luftbössan människoarmen måste utföra.
Äfven i den kraftigaste af våra maskiner,
ångmaskinen, är det en starkt sammanprässad, luftformig kropp,
vattenångan, som genom sin sträfvan att utvidga sig
sätter maskinen i rörelse. Äfven här sammanprässa vi icke
ångan genom en yttre mekanisk kraft; genom att leda
värme till en i en kittel innesluten vattenmassa, förvandla
vi vattnet till ånga, hvilken tillika uppstår under starkt
tryck i följd af det trånga utrymmet. Det är således
härvid det tillförda värmet, som alstrar den mekaniska
kraften. Detta till maskinens upphettning erforderliga
värme åter skulle vi kunna vinna på många sätt; den
vanliga metoden att erhålla det är att förbränna kol.
Förbränningen är en kemisk process. En viss
beståndsdel af vår luftkrets, nämligen syrgasen, besitter en stark
dragningskraft, eller (som kemin kallar den) frändskap
till beståndsdelarna i den brännbara kroppen, men som
vanligen först vid högre temperatur kan träda i
värksamhet. Så snart en del af den brännbara kroppen (antag
t. ex. att det är fråga om kol) tillräckligt upphettas,
förenar sig kolet med stor häftighet med luftens syre till en
egendomlig gasart, kolsyran, samma gas som bortgår ur
skummande öl, champagne o s. v. Vid denna förening
uppstår värme och ljus, liksom vid öfverhufvud alla kemiska
föreningar mellan kroppar med stor frändskap värme
uppstår; och då värme går ända till glödgning, ljus. Det
är således i sista hand kemiska processer och kemiska
krafter som alstra ångmaskinernas häpnadsväckande
arbetsmängd. Likaså är krutets förbränning en kemisk
process, som förlänar gevärskulan dess lefvande kraft.
Liksom ångmaskinen utvecklar mekaniskt arbete ur
värme, kunna vi äfven omvändt åstadkomma värme
genom mekaniskt arbete. Hvarje stöt, hvarje gnidning alstrar
värme. En skicklig smed kan göra en järnspik glödande
blott och bart genom att hamra den; och vi måste genom
sorgfällig smörjning skydda våra vagunsaxlar för att
upphettas genom friktionen. Ja, man har till och med
användt detta förhållande i stor skala. I några fabriker,
där öfverflöd på vattenkraft var för handen, använde man
denna till att gnida två stora järnskifvor mot hvarandra,
af hvilka den ena hastigt svängde omkring en axel, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
