Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
givit: nitromonaderna erhålla sin energi genom att
förbränna ammoniak till salpetersyra. Härvid alstras
värme, och en del av denna värme användes till
uppbyggande av kolhydrater o. s. v., spelar alltså
samma roll som ljuset för de gröna växterna.
Undersökningar sådana som Winogradskys äro
förenade med de största tekniska svårigheter och
kräva en försiktighet, varom den oinvigde knappast
har en aning. Att alla kärl, som användes,
upprepade gånger rengjordes med svavelsyra och
övermangansyrat kali, att de använda salterna
omkristalliserades och glödgades, att man i stället för
bomullsproppar använde sådana av asbest — det
var självklart. Men undersökningar av detta slag
måste naturligtvis företagas i ett laboratorium, där
som bekant alltid ett par gaslågor brinna, och
härmed är en viktig felkälla given. Vid gasens
förbränning bildas för det första alltid små mängder
salpetersyra, som kunna upptagas av
näringslösningarna och föranleda misstag. Detta är ju tråkigt
nog, men värre är att i gaslågan även (genom
ofullständig förbränning) bildas organiska flyktiga
ämnen — ättiksyra, aldehyd o. s. v., vilka begärligt
uppsugas av vattenlösningar. Det vore ju sålunda
tänkbart att man trots alla försiktighetsmått opererat
med en näringslösning, som verkligen innehållit
organiska ämnen, där man trott sig ha en ren
mineralsaltlösning.
I själva verket ha även sådana anmärkningar
framställts mot Winogradskys undersökningar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
