Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas vattenförbrukning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särskilt i tropikerna, där daggen faller ytterst
rikligt, betyder undgåendet av daggbeslag utan
tvivel en avsevärd vinst med hänsyn till de
näringsämnen, som med transpirationsströmmen tillföras
bladen.
Även hos våra inhemska växter finner man vid
närmare aktgivande åtskilliga egendomligheter, som
stå i närmaste samband med deras vattenekonomi.
Av de fjärilsblomstriga växterna äro klöver, luzern,
käringtand, melilor, esparsett, kronärtbuske o. s,
v. alla i stånd att låta bladen intaga sömnställning,
men alla dessa sakna förmågan att ur bladen
utpressa vatten i flytande form. Däremot sakna
arterna av släktet Lathyrus (skogs-, ängs- och
rosenvial) förmågan att sova, men äga däremot i
bladspetsen en väl utvecklad vattenpor, genom vilken
de pressa ut vatten i droppform, när
avdunstningen i gasform är försvårad genom daggbeslag och
hög luftfuktighet. Samma förmåga att aktivt pressa
ut vatten äga bladen på aspens rotskott, vilka ofta
äro omgivna av högt gräs och med styva skaft
orörligt fästa vid stammen. Darr-bladen i aspens
krona sakna däremot förmågan att utpressa vatten
i droppform, men detta kompenseras genom
bladens dallrande rörelser, varigenom
vattenutdunstningen i gasform, enligt vad man experimentellt
kunnat visa, ökas med 50 proc. Här varsnar man
kontrasterna mellan folktrons och vetenskapens
åskådningssätt i dess fulla skärpa: enligt denna
förra är den omständigheten att Kristi kors en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
