Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackelblommans gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De Vries påpekade dessutom huru hans mutationsteori,
som räknar med plötsligt uppstående arter,
vida bättre än den Darwinska urvalsteorien kunde
förlikas med de data, som geologien lämnar oss
angående den tidrymd, under vilken vår planet
hyst levande varelser. Denna tid uppskattas numera
till omkring 20—40 millioner år, medan den
småningom skeende utveckling, som den Darwinska
urvalsteorien antager, beräknats kräva en tidrymd
av 2,500 millioner år. Enligt de Vries kalkyler
skulle man ha skäl att antaga, att det mellan två
på varandra följande mutationer endast låge ett
par årtusenden, och under sådana omständigheter
skulle en tidrymd av 24 millioner år mycket väl
räcka till för den utveckling, som den nu levande
djur- och växtvärlden genomgått.
På detta sätt tycktes de Vries mutationsteori
lösa alla de svårigheter, varmed den Darwinska
utvecklingsläran laborerat; den hade dessutom den
stora fördelen att stödja sig på fakta som voro
direkt tillgängliga för iakttagelsen, och det var
därför icke underligt, att den på många håll
anammades som det sista och avgörande ordet om
artbildningen. Samtidigt inströmmade från alla kanter
uppgifter om nybildningar, som vederbörande
iakttagit dels i fria naturen, dels i kultur, och som
utan tvekan tolkades som mutationer. De kommo
från östan och västan, hela växtvärlden från den
blyga Linnean ända upp till pyramidpoppeln tycktes
ha glidit in i en våldsam mutationsperiod, man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
