Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackelblommans gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blott förvånade sig över att dessa märkliga ting
så länge undgått uppmärksamheten.
Så småningom började emellertid en reaktion att
göra sig gällande. Från flera håll påpekade man
att en mängd av de former, som utgåvos för att
vara mutationer, med vida större skäl kunde tolkas
som bastardklyvningar, uppkomna efter det Mendelska
schemat. Särskilt har docent Nilsson-Ehle inlagt
stora förtjänster genom att visa, huru de många nya
varieteter av havre, vete o. s. v., vilka man
erhållit vid Svalöf och som till att börja med (även
av de Vries) uppfattades som mutationer, med
säkerhet äro korsningsprodukter, som erhålla en
fullt nöjaktig förklaring genom de av Mendel och
hans efterföljare upptäckta lagarna för
bastardbildning och bastardklyvning. Detta kritiska
röjningsarbete har numera framskridit så långt, att
en av de främsta forskarne på detta område,
professor Erwin Baur i Berlin, i sitt nyligen utgivna
arbete (Einfühnung in die experimentelle
Vererburgslehre) uttryckligen framhåller, att O.
Lamarckiana som muterande växt är fullkomligt enastående,
och att det enda fall, som visar en påtaglig likhet
med den Lamarckska fackelblomman, är det av
undertecknad närmare studerade björnbärssläktet.
I själva verket finns det också inom
björnbärssläktet vissa arter, som äga en mycket stor
geografisk utbredning, men som vid frösådd jämte
typisk avkomma även frambringa en viss procent
(ända till 5 %) avvikande former, som i regeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
