Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
ligt av bergets dimensioner i de olika
riktningarna ovanför vattenytan. Därefter är man
kapabel att nästan på spiken rätt kunna säga,
hur stor massa som gynnaren har. Saken är
nämligen den, att ett isberg alltid visar en
åttondel av sin massa ovanför vattenytan. De
sju åttondedelar som ligga under vattenytan
äro emellertid farligast ty deras sammanlagda
volym är en imponerande massa som
sjöfaranden tackar sin gud att slippa stifta
bekantskap med.
Behövs det is ombord — för matlagningen
eller för kylmaskineriet — är den saken lätt
ordnad. Några mannar med yxor ge sig helt
resolut ut i en båt och hugga till sig ett
lämpligt förråd ur närmaste isberg.
Denna is är av ett ganska sällsamt slag,
påpekar Mr. Zeusler. Den är kristallklar och
har dessutom förmågan att — bornera. Redan
när man kommer i närheten av ett isberg, hör
nian ett puttrande ljud. En undersökning visar,
att detta ljud åstadkommes, då små partiklar,
som avdelat sig från isberget, komma i
beröring med havsvattnet. Det fräser omkring dem
som i en butelj kalsyrat vatten. Förklaringen
är den, att isbergen bildats såsom glaciärer,
d. v. s. de bestå av otaliga snölager, som
övergått till is. Detta för å sin sida med sig, att
isen i isbergen behåller något av snöns
porositet.
En dag stötte man på en fransk fiskeflottilj
om tolv fartyg. Fartygen lågo förankrade i
nästan perfekt ordning men rullade
förskräckligt i den gropiga sjön. En båt sattes ut och
patrullfartygets befälhavare gick över till
flottiljen för att höra, om man hade några
önskemål där.
Om man hade! Det blev en glädje ombord,
som är svår att beskriva. Först och främst
ville man ha post iväg. Det blev en hel liten
postsäck som patrullchefen fick med sig
tillbaka, hälsningar och välgångsönskningar till
fiskarnes anhöriga där hemma i Frankrike.
Men sedan var det en hel del till man hade
på hjärtat. På en av skutorna önskade man
byta till sig tobak, choklad och färskt kött
mot fisk. På en annan var det en mistkanon
som gått sönder. Denna pjäs är en ganska
oumbärlig tingest i dessa långfiskares
utrustning. Skutan ligger ofta som ett slags
moderfartyg förankrad på en plats medan
besättningen i småbåtar håller sig långt därifrån för
att syssla med backorna och fångstgrej orna.
Blir det då dimma, är det inte alltid
signalhorn förslå för meddelande, utan man får ta
till den s. k. mistkanonen.
Naturligtvis ville amerikanarna hjälpa
fransmännen med deras trasiga kanon. Tre fiskare
togo kanonen med sig och rodde över till
patrullfartyget. Medan reparationen pågick
drog besättningen de tre fransmännen med sig
ned i skansen, satte i gång med en
biograf-föreställning och dukade fram en middag åt
dem, som de säkert inte smakat på mången
god dag. Eller vad sägs om ägg, skinka,
rostbiff, potatis och kål för en som inte har ätit
stort annat än fisk i tre månaàer? När
fransmännen gingo med sin kanon, lovade de att
bedja till sina skyddshelgon för de amerikanska
välgörarne.
En tredje fransman hade en besättningsman
ombord, som brutit en arm, samt några
besättningsmän, som fått "fiskförgiftning", en
blodförgiftningssjukdom som vållas av arbetet
med fiskens rensning. På denna skuta önskade
man alltså medikamenten En fjärde skuta åter
ville att patrullbåten medelst sin radio skulle
underrätta fransmännens redare om, att två
man av besättningen spolats över bord och gått
bort. Naturligtvis sökte man efter bästa
förmåga fullgöra de olika förtroendeuppdragen.
Den 13 april hade patrullbåten kommit in i
ett verkligt isbergsområde. Inte mindre än
fjorton stora isberg siktades runt fartyget.
Man brukar räkna med två lätt urskiljbara
typer bland isbergen, "blocket" och
"torrdockan". Distinktionen är av en viss betydelse,
eftersom de olika typerna ha en olika
historia.
"Blocket" har ofta likhet med ett massivt
marmorblock. Det ligger vanligen relativt lågt
i vattnet, och dess sidor äro avrundade på
grund av dess krängningar än åt ena än åt
andra hållet. I motsats mot den populära
uppfattningen att isbergen ofta vända sig helt i
vattnet bör betonas, att så ingalunda är fallet.
Gencm ispatrullens observationer har tvärtom
konstaterats, att isbergen sällan vända på sig.
Vad som sker är i stället det, att isberget
intar en lutande ställning. Lutningen kan vara
90 grader ena dagen, men nästa dag1 är den
exempelvis 80 och lutningslinjen ligger nu åt
ett helt annat håll.
Ett isberg som observerades hade en ganska
hastig lutningsrytmik. Det tippade över något
och bibehöll denna lutning i åtta minuter. Där-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
