Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
son men for tvärs över Hudson Bay och stötte
på dess västkust. Han övervintrade, följde
sedan kusten mot norr utan att kunna vika av
mot väster och återvände hem med oförrättat
ärende. I förbifarten iakttog han dock en
stark nordvästlig ström i den senare s. k.
Fox-kanalen.
Denna blev närmaste mål för Buttons
efterföljare Robert Bylot och William Baffin.
Isen hindrade dock ett framträngande genom
kanalen. Därför vände sig de båda upptäckts-
resandena mot Davis sund, men även där
stoppades de av is. De misströstade om att finna
passagen och återvände.
Men nya män vågade försöket. I själva
verket visste man ju så litet om de väldiga
områdena där uppe i nordväst, det fanns ännu
stora sträckor kvar, där en ihärdig sökare
kanske kunde finna en öppning mot väster
någonstans. Hudsons och förmodligen även de
andra engelsmännens resor voro kända av
Kristian IV och Jens Munk. Att trots allt
försöka komma fram där andra misslyckats
var något särdeles lockande fpr en så dristig
man som Jens Munk. Av de berättelser, som
funnos utgivna om upptäcktsfärderna
framgick, att det ännu gick att knyta förhoppningar
till Hudson Bay, den var inte på långt när
utforskad i sin helhet och strömmarna, som
iakttagits, tydde på, att det någonstans måste
finnas en förbindelse mot väster. Troligen har
idén om en dansk upptäcktsexpedition kommit
från Jens Munk själv. Men det var just en
idé i Kristian IV :s smak. Han omfattade
förslaget med det varmaste intresse och
expeditionen utsändes i hans namn och med flottans
fartyg.
Det var två fartyg, den lilla fregatten
"Enhjörningen" och jakten "Lamprenen", den
senare, som förut nämnts, tagen vid Älvsborg
från svenskarna. Manskapet utgjorde
sextiofyra man, därav fyrtioåtta på fregatten och
sexton på jakten. Dessutom medföljde två
engelska med Ishavet förtrogna styrmän William
Gordon och John Watson, av vilka den förre
var personligen bekant med William Baffin.
Den nionde maj 1619 avseglade expeditionen
från Köpenhamn. Men det dröjde eq hel
vecka innan den kom ut ur Öresund, ty
vindförhållandena voro ogunstiga. Andra
motigheter stötte strax till. I Kattegatt hoppade en
man över bord och litet senare sprang jakten
läck, så att Munk måste stanna i Karmsund i
Norge och reparera. Under uppehållet där
dog en man. För att ersätta förlusterna
påmönstrades tre unga norrmän.
Jens Munks karta över expeditionens väg.
I förhållande till en nutida karta är den tecknad upp och ned. Det är alltså Grönland, som ligger i nedre
vänstra hörnet, och det stora landpartiet överst är Labrador.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
