Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Feb. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
är skillnaden i procent mellan kryss- och
längd-stapling minst vid de kortaste staplarna och
växer i proportion till längden. Om det är
riktigt, så var det något oregelbundet med dessa
staplar, och de voro gjorda på ett sådant sätt,
att det var omöjligt att utvälja en god
genomsnittlig krysstapel av var längd. Jag har tagit
Andersons rapport och utarbetat det procentuella
rymdöverskottet vid krysstapling jämfört med
längdstapling, och jag har funnit, att den ej
stiger stadigt, utan varierar mellan 14.3 % och
22 %. Det föreligger 11 prövningar, som
börja med 3’6" och därefter stiger till 6’7"
props, sedan till 8’, 9’ och 10’ props. Med en
eller två decimalers noggrannhet blir
procenten 15.5—22—17—14.3—20—21—18—16.7—17—
19—20. Jag kan ej förstå dessa olikheter,
ittom från den synvinkel, att det faktiskt var
omöjligt att utvälja genomsnittsstaplar.
2) Staplarnas oregelbundenhet gjorde det
omöjligt att mäta även långs på annat sätt än
att dela dem i flera delar. Anderson företog
allt som allt 683 mätningar av de lika
staplarna, sådana som de upplagts av Pinkney.
Däri är ej inräknat krysstaplar. Då han
mätte staplarna, sådana som de upplagts av
kärandena, företog han 198 mätningar.
Därvid äro böjda och krokiga props ej
medräknade. Utan tvivel kom Anderson till ett så
noggrant resultat det var möjligt med det
material han fått, men möjligheten till misstag
med sådana staplar, som svarandena visade på,
är uppenbar.
Dessa funderingar äro fullt tillräckliga att
förklara skillnaden mellan befraktarnas och
rederiets mått, en skillnad, som, när allt
kommer omkring, var mindre än 3*/, %.
Resultatet är, att betraktarna alltid varit redo
att betala all den frakt, de voro skyldiga.
Rederiet kommer ingen vart med sin
mot-fordran. Det mätte på egen risk och kan ej
göra befraktarne ansvariga för något som helst
av sina utgifter och är ej berättigat till mera
frakt.
Domaren gick därefter över till att omtala
befraktarnas krav på skadestånd och sade, att
rederiet brutit kontraktet genom att neka att
utlämna lasten vid båtens ankomst. Det var
också en olägenhet för betraktarna, att lasten
utlämnats till Pinkncys order, men de kommo
ju dock till sist i besittning av den. Antingen
man ser saken från ena eller andra sidan, så
äro betraktarna berättigade till skadestånd på
grund av rederiets rättsstridiga handling. Vad
domaren var mest tveksam om var kärandenas
rätt att få sina utgifter för omstapling och
ommätning på Baltic Yard gottgjorda, då
ändamålet därmed var att bevisa, att svarandenas
mätning var oriktig, och han drog i
tvivelsmål, om utgifter, som göras för att bevisa,
att motparten i en möjligen senare uppstående
process kommer med oriktiga uppgifter, kunna
begäras ersatta, men å andra sidan hade
betraktarna intet annat medel att få bevisat, att
svarandena hade på Baltic Yard uppstaplat, där
tillbakahållit och till slut ställt till befraktarnas
disposition all den skeppade propsen.
Kärandena hade berövats varje möjlighet till kontroll
vid lossningen, och de hade intet annat medel
att kontrollera måtten, än att stapla och mäta
på det sätt man gjorde i Finland. Att de
måste gå till väga på detta sätt, tycks mig vara
en följd av vad svaranden med orätt gjort. Det
var ett dyrt sätt, men det var det enda möjliga.
När en man rättsstridigt berövar mig mina
varor och har för avsikt att senare tillställa
mig dem, så.må jag ha rätt, att förvissa mig
om, att det är mina varor och alla mina varor,
och att få gottgörelse för de kostnader, som
rimligtvis äro förbundna härmed. Principiellt
anser jag därför, att befraktarne ha rätt till
ersättning enligt posterna 3 och 4 i den
specificerade fordringen. Det påstås, att det tog
längre tid för befraktarne att få lasten staplad
och mätt igen, och att det medförde långt
större utgifter än för rederiet, men man bör
ihågkomma, att rederiets tillvägagångssätt icke
allenast var felaktigt, utan även snabbare.
Ihågkommas bör även, att befraktarnes arbete
gjordes på den tid. då dagarna äro som kortast,
och kanske var även vädret dåligt.
Domaren går därpå över till att undersöka
skilda poster i befraktarnes specificerade
skadeståndskrav, som dock icke ha något allmänt
intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
