Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moderna roderkonstruktioner.
Valet av rodertyp har sedan århundraden
tillbaka icke behövt vålla skeppsbyggarna
något huvudbry. Skrovens utseende och
konstruktion, fartygens framdrivningsmedel och
andra viktiga faktorer ha under tidernas lopp
undergått genomgripande förändringar och
moderniseringar, men rodret har i stort sett
samma utseende i dag som för sexhundra år
sedan. Emellertid har även denna detalj på
senare tider ägnats ett livligt intresse bland
uppfinnare och vetenskapsmän, vilket
resulterat i att en hel del nya roderkonstruktioner
kommit inför offentligheten.
De flesta roderkonstruktörer hava lagt
huvudvikten vid att erhålla ett roder, som
saknar det gamla rodrets båda stora nackdelar,
nämligen att vid större rodervinklar verka
avsevärt hindrande på fartygets rörelse samt
att erfordra ett stort kraftbelopp för
manövreringen, I första rummet har man använt
sig av balanserade roderytor samt även i stor
utsträckning sökt ge ytorna strömlinjeform.
Exempel på strömlinjeformade balansroder äro
Flettners, Wagners, Oertz’ och Tutins
konstruktioner. Mc Naughts roder är balanserat
därigenom, att det har två parallella
roder-plan, ett på vardera sidan av hj ärtstocken.
Kitchen-roAret är principiellt liknande, ehuru
roderbladen äro buktiga och kunna tillslutas
eller öppnas, så att även farten kan varieras.
MoififKt-rodret verkar med variabel roderyta
och konstant rodervinkel i motsats till det
vanliga rodret, som har konstant roderyta men
variabel rodervinkel. Av anordningar, som icke
kunna benämnas roder, men dock i viss mån
fylla dettas uppgifter kan nämnas
exempelvis Flettner-rotorn, där kursen kan varieras
gencm att ändra rotorernas varvtal;
Gi7/-pro-pellern, som består av i fartygets botten
anbragta rörliga ledskenor, genom vilka en kraf-
tig pump pressar en vattenström, som efter
önskan kan riktas akteröver, föröver eller åt
sidan, och sålunder driver fartyget i önskad
riktning utan särskilt roder. En del av
ovannämnda roderkonstruktioner ha tidigare
beskrivits i Nautisk Tidskrift, och det skulle
föra för långt att behandla alla de övriga,
varför endast en kortare resumé över några
intressantare konstruktioner skall lämnas.
Wagner-rodret.
Principen för detta roder, som konstruerats
av kontrapropellerns uppfinnare, d :r Wagner,
är att göra såväl roder som roderstäv av
strömlinjeform för att därigenom minska
motståndet mot fartygets framdrivning, Genom
att profilen ovanför och nedanför
propellercentrum är avpassad efter vattenpartiklarnas
rörelser på de olika ställena verkar rodret
dessutom som en tvåbladig kontrapropeller.
Rodrets utseende framgår av fig. 1 och 2.
Det kan anordnas å varje enkelpropellrat
fartyg och består av ett dubbelplåtat profilroder
med vinkeljärnsstag (deplacementsroder). Det
har tvenne delar, en fast del, som omsluter
roderstäven, och en rörlig del, som utgör det
egentliga rodret.
Det första rodret av denna typ anordnades
i september 1925 å tyska ångaren "Rödelheim",
tillhörande Unterweser
Dampfschiffahrtgesell-schaft. Det andra insattes i oktober samma år
å Hugo Stinnes-linjens ångare "Emil Kirdorf"
och visas å fig. 1. Synnerligen ingående prov
med detta roder och fartyg företogos i
Hamburgs modelltank. Med den gamla propellern
och utan Wagner-roder behövdes för 9 knops
fart 1,335 eff. hkr. Då Wagner-roder och en
härför lämpad propeller påsattes, uppnåddes
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
