Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olycksfallsrisken vid slussning i
Trollhätte Kanal.
Med anledning av de upprepade klagomålen
över de för fartygens besättningar betydande
risker, som äro förenade med den i
kanalreglementet fastställda bestämmelsen, att
fartygens eget folk har att ombesörja
emottag-ning av trossar i land och ombesörja
förtöjningen, har Socialstyrelsen uppdragit åt sin
sjöfartstekniske expert, kapten Erik Eggert att
på ort och ställe närmare undersöka dessa
förhållanden. Av den rapport, som kapten
Eggert efter slutfört uppdrag avlåtit till
Socialstyrelsen, hitsätta vi följande, som torde vara
av intresse med hänsyn till den stora
uppmärksamhet saken väckt i vida kretsar.
"Resan, som företogs med
Ångfartygsaktiebolaget Göta Kanals ångare, var den sista för
seglationen med avgång från Stockholm, och
såväl i kanalerna som å de mindre sjöarna var
isbildningen redan så pass kraftig att ångaren
tidtals hade rätt svårt att taga sig fram. Även
i slussarna förekom is, vilken i viss mån
verkade hindrande vid slussportarnas manövrering.
Vid varje sluss i såväl Södertälje som Göta
och Trollhätte kanaler sändes i regel tre man
av fartygets däcksbesättning i land för att
utföra förtöjningen. I Göta Kanal måste
besättningsmännen dessutom biträda vid
slussportarnas öppnande och stängande, ett arbete
som under rådande isförhållanden
understundom mötte ganska svåra hinder. Då
emellertid sänkhöjden i slussarna vid Södertälje
samt i Göta Kanal ej är så avsevärd att det
med iakttagande av vanlig försiktighet kan
anses föreligga någon särskild risk för
olycksfall vid besättningens förflyttning mellan
fartyget och slusskajen, synes det ur
arbetarskyddssynpunkt ej vara något att erinra mot
att fartygspersonalen utför förtöjnings- och
slussningsarbete i land, under förutsättning att
kajens och slussportarnas gångbanor hållas
fria från is och snö eller äro väl sandade.
Såsom förhållandena i detta hänseende under
ifrågavarande resa tedde sig förelåg emellertid
vid vissa tillfällen allvarlig risk för halkning,
och med det begränsade antal slussvakter, som
stodo till buds i Göta Kanal, synes det
tvivelaktigt att dessa under rådande
väderleksförhållanden kunna hinna med att hålla snön borta
från slussarnas gångbanor. Här borde alltså
möjligen ifrågasättas, att slusspersonalen
under den del av seglationen, då is och snö
förekomma, utökades till ett antal, som
möjliggjorde avhjälpandet av ifrågavarande
missförhållande.
Helt annorlunda te sig emellertid
förhållandena vid slussning i Trollhätte Kanal. Här
behöva visserligen icke fartygens besättningar
biträda vid öppnande och stängande av
slussportarna, som manövreras medelst elektrisk
kraft, men icke desto mindre nödgas fartygen
på grund av bestämmelse i kanalreglementets
§ 12 mom. 10 sända en del av sitt
däcksmanskap i land för att utföra förtöjningen. Att
det även under fullt normala förhållanden måste
vara förenat med en avsevärd risk att här
förflytta sig mellan fartyg och slusskaj framgår
redan därav att sänkhöjden i Trollhätte Kanals
slussar varierar mellan S.4 m. och 8.25 m. vid
medelvatten samt kan uppgå ända till 9.5 m.
i Åkerssjöslussen vid exceptionellt högt resp.
lågt vattenstånd. Slussarnas dimensioner —
längd 90 m. och bredd 13.7 m. — äro för
övrigt så pass ansenliga, att avståndet mellan
slussväggen och fartygssidan vid in- eller ut-
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
