Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. Mars
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
sändarens uttalanden orätt), så är förvisso
detta en upptäckt av det största värde,
visserligen osannolik, men måhända med stor
observationsskicklighet möjlig. Det borde
därför vara till gagn för navigationskunskapen om
såväl "B. R." som andra, vilka observerat med
nivåsextanten i grov sjö, kunde offentliggöra
icke blott sina åsikter om metoden, utan
jämväl sina resultat.
Vad slutligen berör sjöhorisontens
opålitlighet vid klar sikt, så vila d :r Caspars citerade
uppgifter på faktiska erfarenheter till sjöss
och det torde icke gagna navigeringskonsten
att åsidosätta dem endast genom hänvisning
till tryckta tabeller. Ty då tabellerna vila dels
på fakta och dels på teori, så måste, om de
icke stämma med nya fäkta, teorien vara
oriktig, icke fakta.
Det framgår vidare såväl av undertecknads
referat som av d :r Caspars egen artikel i
"Hansa", n :r 42, 1926, att metoden att gå ned
till minsta möjliga observationshöjd för att i
starkt disigt väder få en tydlig sjöhorisont,
ledde fartyget säkert i hamn, när andra metoder
slogo slint; detta torde vara nog för att visa,
att metoden borde vara värd en allvarlig
prövning.
P. Collinder.
*
Fyrskepp vid Hävringe.
Sedan nu frågan om ett fyrskepp vid
Hävringe kommit på dagordningen anhålles om
plats i Nautisk Tidskrift för följande:
Skall fyrskeppet ifråga tagas från
Grise-bådan eller Kopparstenarne ? När lotsväsendet
i Norge lades om försvann en stor del av
"Grisebådans" nödvändighet. Dess största
betydelse var för fartyg som skulle till
Strömstad eller Fredrikshald. Dessa angjorde
fyrskeppet för att erhålla lots i dess närhet.
Numera måste emellertid alla fartyg styra
västligare och angöra Færder, där lotskuttern
kryssar och lots erhålles för alla norska
platser, belägna inom Oslofjordens mynning.
Då frågan om reglering av riksgränsen på
sin tid avgjordes vid domstolen i Haag, där
Norge förfäktade sin sak om hummerfisket
vid Grisebådan och ville ha gränsen söder
därom samt förlorade, tröstade sig de norska
tidningarna med att framhålla att Norge
i själva verket ekonomiskt sett ej förlorat
något, ty inkomsten av hummerfisket var
mindre än utgifterna för ett fyrskepp, som
de då blivit tvungna att hålla för trafiken
till sitt land. Skulle nu Sverige slippa ifrån
fyrskeppet och ändå ha hummerfisket kvar,
kunde det möjligen ge anledning till missnöje
på andra sidan Kölen.
Vad Kopparstenarne beträffar, har ingen
saknat det och ingen tänker mera därpå. Dess
största betydelse försvann med segelfartygen.
Skall ett fyrskepp förläggas i
Hävringebuk-ten, gäller det att avgöra den lämpligaste
förläggningsplatsen. Två platser förefalla
insändaren ungefär lika bra. Antingen i
närheten av "magnetiska fläcken", som likväl
har den olägenhet, att fartyg söderifrån som
sätta kursen från Ölands norra udde och
direkt på fyrskeppet under tjocka eller av andra
orsaker kunna komma att passera obehagligt
nära "Arköbådan1’, medan för fartyg
norrifrån vägen förlänges. Den andra platsen är
i förlängningen av Hävringefyrarnas enslinje
och cirka två min. öster om Hävringerevet.
I båda fallen blir avståndet från Hävringe
cirka fem min. och förhållandet förövrigt
snarlikt det vid Sandhamn och Almagrundets
fyrskepp. Huru än fyrskeppet förlägges, blir
ändock saken blott halvgjord, ty kravet på
en ny farled norr om "Kränkan" kommer i
alla fall att kvarstå, och farleden genom
Hävringe blir lika lite populär som. hittills.
För anordnande av en säker och bekväm
farled norr om "Kränkan" finnas inga
oöverstigliga hinder, men i så fall borde farleden
från början göras fix och färdig, så att den
kunde stå i några mansåldrar utan ändring.
För sommartrafiken vore tillräckligt med
fyrskeppet på den sistnämnda platsen och ett
par lysbojar, möjligen kombinerade med ljud
eller klocka, längre in. För vintertrafiken
däremot fordras, att på Enskär uppsättes ett
större, lätt synligt fyrtorn med en starkare
fyr än den nuvarande.
På "Kränkan" måste likaså uppföras ett fast
och väl synligt fyrtorn. Ingen av dessa fyrar
finge vara självskötande, — på inga villkor
Enskär — ty vinterdagarna bli de lätt nersnöade
så att de ej synas mer än någon min.
Sådant inträffar, som bekant, alltsom oftast och
bl. a. denna vinter med "Grässkären".
Allt för stora utgifter behöver anordningen
ej medföra tv Hävringe västra fyr kunde
sättas på Enskär och Enskärsfyren på
Kränkan. Hävringe kunde ersättas med en mindre
fyr, ty farleden måste bibehållas som reserv om
vintern.
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0110.html
