Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Apr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur ramantennen upptager de elektromagnetiska
vågorna.
En ramantenn består av en kärna vanligen
av cylindrisk form, lindad med ett eller flera
varv koppartråd. Den är oftast monterad i
mottagningsapparatens närhet, med vilken
ändpunkterna av ramens lindning äro förbundna.
Monteringen är alltid vertikal och utförd så,
att ramen kan vridas kring sin vertikala axel.
De elektromagnetiska vågorna liksom de
flesta elektriska rörelser kan man merendels ej
direkt observera, men ofta kan man begagna
sig av andra ämnens rörelser, som ha stor
likhet med de elektriska förändringarna, för att
åskådliggöra enklare förlopp. I det följande
har vattnets vågbildning använts som
jämförelsematerial.
Låt i fig. 1 den heldragna horisontala linjen
föreställa vattenytan i vila. Sinuskurvan före-
<f -V ’ X 3
ställer vattnets vågrörelse, då det upprörts av
vinden. Ett rör, a, har nedsänkts vinkelrätt
mot vattenytan. Rörets ändar äro öppna. Låt
oss nu se hur vattenytan i röret förändrar sig,
då en hel våg passerar. I läge 1 se vi, att
vattenytan i röret står lika högt, som det
skulle göra, om ingen vågrörelse förekommit.
Vi kalla detta i det följande vågens nolläge,
då ju de i denna punkt befintliga
vattenpartiklarna äro i sitt utgångsläge. Allteftersom
vågen stiger mot sitt positiva maximum, stiger
även vattnet i röret och når samtidigt som
vågen detta värde. Då vågen faller, sjunker
vattnet i röret, och vi se, att bägge uppnå noll-
F’V H.
läget samtidigt (i läge 3). Vågen fortsätter
att sjunka mot sitt negativa maximum, och
vattnet i röret följer med. De nå även detta
läge samtidigt, och vi finna att de åter nå
nolläget i samma ögonblick, läge 4 och S.
Under det en hel våg passerat, har alltså vattnet i
röret stigit och fallit i takt med vågen. Man
säger också att deras faser sammanfalla. Vi
se vidare av ovanstående, att vattnets stigande
och fallande ej sker med konstant hastighet.
Förändringen hos ytan är störst, då vågens
nolläge passerar och avtager därefter för att
i vågens maxima vara noll. Däremot är
vattentrycket i förhållande till vattenytan i vila
störst då maxima passera, d. v. s. överskottet
är störst, då positivt max. passerar, och
underskottet störst, då negativt max. passerar.
Vi kunna säga, att tryck och rörelse äro skilda
90 grader. Detta under förutsättning att rörets
diameter är så stor, att vi kunna bortse från
friktionen. Tages hänsyn till friktionen m. m.,
och denna är av någon betydenhet, blir
vinkeln mellan tryck och rörelse ej 90 grader. Är
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
