Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Apr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
NAUTISK TIDSKRIFT
• 1927
krafternas storlek känd, kan vinkeln beräknas.
Om vi tänka oss ett mycket smalt rör och att
vattnet i detsamma så att säga ej hinner med,
är ovanstående lätt att förstå. Emellertid ha
vi funnit, att vattenytan i ett friktionslöst rör
följer vågens rörelse.
I fig. 2 låta vi vågen passera ett ramformigt
rör, vilket är öppet i sina nedre ändar och pla-
"Hj. j]Z
cerat så, att dess plan sammanfaller med
vågens fortplantningsriktning. I läge 1, nolläget
av vågen, står vattnet i ena halvan av ramen
nära botten och i den andra nära dess topp. I
läge 2, nästa nolläge, är, som synes,
förhållandet omvänt. Under dessa förändringar av
vattenstånden måste tydligen den innestängda
luften förflytta sig i pilarnas riktning.
(Ramröret antages ej helt fyllt med vatten.) I läge
3 har luften sammanpressats i rörets topp, och
vattenytorna i de bägge rören stå lika högt. I
läge 4 har en utvidgning av luften ägt rum.
Ytorna stå lika högt. Vi se av dessa olika
lägen av ramröret, att under det vågen
passerar förskjutningar uppstå i den innestängda
luften. Dessa äro tydligen starkast, då
noll-lägena passera, och minst, då maxima passera.
I de bägge maxima förekomma endast sam-
manpressningar och utvidgningar. Vi se också
att dessa förskjutningar ske åt olika håll i
tvenne närliggande nollägen. Under det en hel
våg passerar, erhålla vi tvenne åt olika håll
riktade rörelser hos luften; en oscillerande
rörelse uppstår i ramröret runt detsamma.
Denna är starkast, då vågens nollägen passera, och
försvinna, då maxima passera.
Sammanpressning och utvidgning äro, som synes, starkast i
maximipunkterna. Man kan även säga, att den
oscillerande rörelsen runt ramen är resultanten
till de bägge krafter, som verka i rören. Då
dessa krafter äro lika stora och av motsatt
riktning, är deras resultant noll.
Faserna mellan vågen och den oscillerande
rörelsen hos luften äro förskjutna 90 grader.
Fig. 3 visar ett fartyg utsatt för vågrörelse.
I läge 1 befinner det sig i vågens nolläge och
slingringen är våldsam. I läge 2 rider det på
vågens topp, och slingringen har upphört.
Fartygets rörelse följer tydligen luftens rörelse i
ramen. Då maxima passera, är slingringen noll,
och så var ju även fallet med ramens
oscillerande rörelser. I nolläge av vågen äro bägge
däremot starkast. (Beträffande fartyget få vi anta,
att det är tillräckligt styvt.) Fartygets rörelse
är alltså även 90 grader ur fas med vågen. Var
och en vet, att man minskar slingringen genom
att stäva sjön, endera undan eller med sjön.
Ju mer vi vrida stäven mot sjön, desto mindre
blir slingringen för att alldeles upphöra, då
fartyget stävar sjön. Ramröret följer även nu
exakt fartygets rörelse. Vrida vi det så, att
dess plan till sist är vinkelrätt mot vågrikt-
ningen, stiger och faller vattnet i dess bägge
"ben" alltmera lika för att, i sistnämnda läge,
stiga och falla exakt lika och som krafterna
äro lika och av motsatt riktning, förekommer
tydligen icke längre någon oscillerande rörelse
hos ramen. Däremot fortsätta de förut
nämnda sammanpressningarna och utvidgningarna
av luften. Alltså: om ett ramrör av ovanstå-
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
