Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Apr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
NAUTISK TIDSKRIFT
• 1927
Söen". Till sin karaktär var boken en vanlig
läskarta, d. v. s. den innehöll inte några
sjökort utan blott beskrivning av kusterna och
sjön. Givetvis intresserade den sig särskilt för
de nordiska områdena. Den är så mycket
märkligare i sitt slag, som det dröjde ända till
mitten av sextonhundratalet innan nästa
skandinaviska sjöbok — svensken Johan Månssons
— såg dagen.
Uppgifterna om de skandinaviska
farvattnen återfinnas i avdelningen "Huorledis månd
skal Segle i Norge: Desligeste til Dansken oc
Reffuel etc." Framställningen börjar med
en beskrivning av Norges Skagerackskust
från Lindesnäs och österut och hoppar så
hux flux1 över till en vägledning1 för
inseglingen till Kalvsund. Den är långt ifrån
tydlig och vad språket beträffar, är det
oklart och tafatt, så att det ytterligare
försvårar förståelsen. Sedan komma några
distansuppgifter för lederna utefter kusten med
Förtoningar ur "Sökartet"
samtliga siffror mer eller mindre felaktiga.
Det därefter följande kapitlet är en brokig
blandning av allehanda notiser utan system
eller sammanhang. I en notis heter det till
exempel: Sex mil öster om Marstrand
ligger Vinga! Det blir långt upp i
Västergötland bakom Alingsås. Från Skagen till Vinga
uppges riktningen vara rakt ostlig, vilket ju
inte är alldeles riktigt men betydligt närmare
verkligheten än det föregående. Lederna kring
Malösund och inseglingen till Kungsbacka
behandlas ganska utförligt och med en viss grad
av tillförlitlighet, dock lämnas det beskedet,
att Kungsbacka ligger två mil österut från
Vinga, vilket är en smula hjärtlöst mot de
seglare, som skulle den vägen.
I ungefär samma stil fortgår det med
beskrivningen av Kattegatt, Öresund och bälten
samt de södra och sydöstra delarna av
öster-sjön. Svenska östersjökusten behandlas icke
med undantag av Kalmar sund. Att redogöra
i detalj för anvisningarna skulle bli alltför
långrandigt och är inte meningen här heller,
vi skola istället syssla litet med bokens
övriga innehåll. Det inte minst läsvärda är dess
första del som inte bara handlar om seglatsen
över haven utan även ger sjömannen råd och
vinkar för den besvärliga seglatsen genom
livet. Gamla sjöboksförfattare ansågo ofta, att
det ,var bäst att ge några moraliska
anvisningar samtidigt med dem som rörde
navigationen och Laurentz Benedicht hörde
ingalunda till de sämsta i det avseendet.
Han börjar med ett kapitel som har till
rubrik: "Om styremendenes misbrug". Det
är inte original allt igenom utan det mesta
är, liksom i de följande kapitlen, arv från
föregångare i facket. Först konstateras det
Kompassros ur "Sölsartet"
sorgliga faktum, att många "styrmän
missbruka och förakta den gåva Gud allsmäktig haver
unnat och givit dem" vilket förklarar, varför
det finns så få förståndiga styrmän. De flesta
tänka nämligen inte på att skaffa sig
kunskaper som kunna bli till nytta ombord utan
öva och beflita sig istället i "dryckenskap,
dobbel, frosseri och annan otukt". I gamla
tider, säker förf., brukade äldre och erfarna
män undervisa de unga i allt som rörde sjön,
men ungdomen vill inte längre lyssna till de
gamles lärdomar. Därför går det också galet,
när de hunnit till den ålder, då de borde kunna
klara sig själva på sjön. "Mangen Erlig from
Månd sender sin Sön til Skibs i den mening
at hand skal bliffue noget förfaren til Söes
enten til at bliffue en Skipper eller Styrmand.
För end Faderen seer sig om eller veed no-
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
