Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Apr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
för hela rundresan med engelska kol och i
England. Utrymmet för bunkers är normalt
begränsat till ett minimum på hemgående, och
på utgående gör detta kol intet intrång på
lastutrymmet, eftersom full last ändå inte kan
erhållas för den delen av rundresan. Strejken
vände emellertid upp och ned på denna
ordning. Fartygen tvingades att bunkra utomlands
inte endast för resan till England utan också
för nästa utresa och till följd därav måste
betydande hemgående lastkvantiteter avvisas.
Störningen av de normala förhållandena
inom sjöfarten kan även illustreras på annat sätt.
För att få en korrekt jämförelse torde den
enklaste metoden vara att multiplicera det
transporterade godset med den tillryggalagda
vägen uttryckt i mil. Produkten kan lämpligen
kallas "lasttons-mil". På denna väg erhålles
den upplysningen, att den totala rörelsen inom
sjöfarten till och från Storbritannien
approximativt var 365,000 milj. lasttons-mil under
1925, men blott 354,000 lasttons-mil under 1926.
Nettominskningen av det britiska tonnage,
som in- och utklarerade i Storbritannien med
last torde inte överskrida två milj. nettotons.
Men medan det tonnage som anlände i ballast
föll med 4.6 milj. tons, steg det tonnage som
gick i ballast med 7.4 milj. nettotons, en ökning
alltså av ballastresorna med 2.8 milj.
nettotons. Minskningen av två milj. nettotons i
lastresor representerar en fraktförlust, och
ökningen av 2.8 milj. nettotons i ballastresor
representerar en ökning av utgifterna alldeles vid
sidan av andra ökningar. Samtliga de 4.8
milj. nettotons representera därför en förlust.
Den uppskattade mängden av import- och
exportgodset till och från Storbritannien var
149.6 milj. tons 1913 och 124 milj. tons 1925,
men föll till 110.3 milj. tons 1926. Vikten av
den totala godsmängden till och från
Storbritannien var således 14 milj. tons mindre
1926 än 1925 och 39 milj. tons mindre än 1913.
Om vikten av exportgodset jämföres med
det utklarerade lasttonnaget, och hänsyn
tages till det faktum, att kol skeppas i fulla
laster, finner man att beträffande
utrikeshandeln mängden gods i allmänhet på varje 100
nettotons föll från 57 tons 1913 till 42 tons
1925 och endast 38 tons 1926.
Kostnaderna.
Behovet av ballastresor ut för att
transportera hem tillräckligt med bunkers för
utre-sorna har stängt ute hemgående laster. Detta
jämte det ökade dröjsmålet i utländska
kolhamnar, den sämre kvaliteten på en hel del
av det utländska bunkerkolet, vilket
resulterade i förlust av kraft och ångdagar, samt
slutligen det högre priset på det utländska
kolet voro faktorer av största betydelse, vilka i
hög grad bidrogo till att ta bort fördelarna av
de högre trampfrakterna samt åsamka
linjeångarna stora förluster.
Engelska och utländska fartyg intogo 1925
16.4 milj. tons bunkers i engelska hamnar men
endast 7.6 milj. tons 1926. Alltså måste nära
9 milj. tons bunkerkol, som i normala fall
skulle köpts i engelska hamnar, köpas till högt
pris i utländska hamnar.
I anslutning till den speciella ökningen av
driftskostnaderna på grund av strejken ha de
sedan tiden fore kriget ökade driftskostnaderna
fortsatt att stiga. Utgifterna för förråd,
underhåll och reparationer ha i ett av de stora
linjebolagen befunnits vara 75 procent högre
än före kriget. I allmänhet äro lönerna högre
än på utländska fartyg och trots
reduktionerna, som för det gångna året uppskattas
till 13 procent i resp. lönetariffer, ligger
lönenivån dubbelt så högt som före kriget. Likaså
äro fyravgifter, lotsavgifter och avgifter för
lastens intagande och lossning exceptionellt
höga. En rapport nyligen från Traders’
Co-Ordinating Committee ön Dock Charges har
på ett slående sätt ådagalagt, att de engelska
hamnarna äro handicapade i jämförelse med
de kontinentala beträffande kostnaderna för
godsbehandling och väntetid. Differensen till
förmån för kontinentalhamnarna beror främst
på de högre arbetskostnaderna i de engelska
hamnarna, och man får därför hoppas, att
de som äro ansvariga för dessa kostnader
och avgifter skola vidtaga åtgärder för att
få till stånd de reduktioner, som äro
påkallade för att kunna möta den utländska
konkurrensen.
Frakterna.
Fraktökningen under 1926 jämfört med 1925
uppgår i medeltal till knappt 11 procent, en
ökning som är alldeles otillräcklig för att
neutralisera de genom strejken stegrade
kostnaderna. Denna siffra ligger endast 20 procent
över förkrigssiffran, oaktat att de normala
kostnaderna äro 75 procent högre än under
1913, som exemplet här ovan visade. I själva
verket föllo frakterna under början av året
5 166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
