Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
NAUTISK TIDSKRIFT
• 1927
och i särskilda fall 41 proc. av hela
röstvärdet.
Vad som därjämte ger
preferensaktierna ytterligare vikt är det förhållandet,
att de vid varje bolagsstämma äro fullt
representerade, under det att stamaktierna
aldrig göra hela sin tyngd gällande. Det
är praktiskt taget säkert, att om
preferensaktierna innehava c :a 40 proc. av
rösterna, kunna styrelserna vara säkra om
att få sina förslag bifallna. Detta gäller
i de viktigaste fallen för Hapag och
Ham-burg-Süd och alltid för Afrika-linjerna
och Neptun.
Det är bra med tidningar. Dom vet
allt. Hör här bara!
Fråga: Är det sannt att
det skall byggas ett
ångfartyg, så att säga
systerbåt till "Gripsholm"? Vad
skall den heta, var bygges den och vilket
bolag skall den tillhöra? Undrar om besättningen
är fulltalig? Vore tacksam för anvisning på
adress till rederiet.
D. Br.
Svar: "Gripsholm" har redan fått en
systerbåt : "Drottningholm", och redan förut finns
ju "Stockholm". Alla tre tillhöra Svenska
Amerika linjen, till vars kontor Ni kan skriva.
Någon annan adress än Göteborg behöves icke.
Klippet är ur Nya
Värmlands-Tidningen.
De statliga rederierna ha överallt visat
sig vara ett stort fiasko. De förstöra
massor av penningar
och ödelägga dessutom
marknaden för de
privata rederiföretagen.
Den australiska statens rederi, the
Com-monwealth Shipping Line, har
härvidlag ej utgjort något undantag. Tvärtom
har det länge varit ett sorgebarn, och
alla försök att beröva det denna
obehagliga egenskap ha visat sig fåfänga. På
senare tiden har linjen därjämte
ådragit sig en viss uppmärksamhet på grund
av de slitningar, som yppat sig inom dess
ledning, Board of Control. Denna, som
tillsattes år 1923 såsom en "politiskt
oberoende" styrelse, består av tre ledamöter
med aktningsvärda löner: ordföranden
har nämligen 3,500 pund per år och de
två övriga vardera 3,000 pund. Den
flotta, som skötes av denna dyrbara
styrelse, består av sju fartyg, därav två
nybyggda lastdragare och fem moderna
kombinerade passagerare- och lastbåtar.
Genom försäljningar har man nämligen
till nämnda anspråkslösa siffra bragt ned
fartygsbeståndet, som en gång uppgick
till 53.
Vid tillsättandet av meranämnda
styrelse hyste man förhoppningar att kunna
bringa linjen på bättre fötter, men har
uppenbarligen missräknat sig. Ideliga
slitningar ha försports inom styrelsen,
vilka föranlett federala parlamentets
reviderande finansutskott, the Federal
Accounts Committee, att verkställa en
undersökning av förhållandena.
Inom styrelsen står å ena sidan
ordföranden, Mr. H. Larkin och å andra
de båda övriga ledamöterna, Sir William
Clarkson och Mr. R. Farquhar.
Oenigheten uppkom förra sommaren,
därigenom att mot Larkins vilja beslöts, att
linjens trafik på Englands västkust skulle
upphöra, och har sedan tilltagit. En
förändring i styrelsens sammansättning
anses därför nödvändig, om nu överhuvud
linjen skall fortbestå. Det uppgives
nämligen, att majoriteten inom
finansutskottet förordar linjens försäljning, medan de
utskottsmedlemmar, som tillhöra
arbetarepartiet, yrka på dess bibehållande.
På sakkunnigt håll påstås, att om linjen
skall hållas i gång, fordras ett ytterligare
tillskott av 50,000 pund.
Mr. Larkin anser, att styrelsen är
onödigt stor och kostsam i förhållande till
flottans storlek, och föreslår en del
andra besparingsåtgärder och
organisatoriska reformer samt att trafiken bör
omfatta Englands både öst- och västkust.
Härigenom skulle rörelsen bli mera
lönande. Senare borde man, om nu linjen
skall fortbestå, tänka på att anskaffa
flera fartyg, vilket vore behövligt för
en effektiv drift.
Inom australiska sjöfartskretsar
diskuteras nu frågan, om regeringen kommer
att göra sig av med linjen eller fortsätta
att driva den under en ny styrelse.
179
Fråga och svar.
Sorgebarnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
