Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 5. Maj
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
NAUTISK TIDSKRIFT
• 1927
Knappt har ryktet om den
nybe-s tällda engelska 1,000-fotaren med 75,000
tons depl. bekräftats,
förrän meddelande
ingår om allvarliga
planer i England på
byggandet av en
jätteångare om 1,500 fots längd. D. v. s. c :a
50 procent längre, än världens hittills
största ångare. Det uppgives, att
konstruktörerna redan ha ritningarna
färdiga till detta monstrum, men för
planens realiserande erfordras jämväl andra
mycket vidlyftiga anordningar
beträffande förtöjningsplatser m. m. på
ändstationerna av det tilltänkta nybyggets
trade. Detta är icke gjort i en
handvändning, och det torde säkerligen dröja
länge, innan 1,500-fotaren gör sin första
resa över Atlanten.
När den emellertid kommer — och
vem vågar tvivla på att så sker en gång
— betecknar den en ny epok i
Atlant-fartens historia. Det är en avsevärd
tidsperiod sedan "Komet" 1812 gjorde
sin första resa över Atlanten, men det
är också en stor skillnad mellan en båt
på 1,500 fots längd och "Komets" 40 fot.
*
Utvecklingen i fråga om fartygens
längd gick länge mycket långsamt.
Visserligen tog man ett oerhört skutt, då
"Great Fastern" med sina 692 fot
byggdes i mitten av förra århundradet, men
det visade sig då, att man marscherat för
fort. Efter "Great Eastern" följde ett
långt stillestånd och delvis tillbakagång,
och det var först 40 år senare, eller år
1893, som 600 fots-gränsen åter nåddes
med Cunardlinjens båda ångare
"Cam-pania" och "Lucania".
Apropos "Great Eastern" är det
lustigt att tänka sig, att till och med mycket
kunniga fackmän spådde, att ångaren
skulle brytas mitt utav i Atlanten på
grund av sin för dåvarande begrepp
abnorma längd. Antagandet grundade sig
på stormvågornas stora avstånd från
varandra, varigenom fartyget komme att
stundtals rida på två efter varandra
följande vågtoppar, d. v. s. att på
för-och akterskeppet hänga mellan två vågor,
och sålunda knäckas av sin egen tyngd.
Teorin visade sig dess bättre felaktig,
men ångaren var, som bekant, omöjlig
för en något så när ekonomisk drift.
*
Den hemlighetsfulla slöja, som vilat
över de mångomtalade italienska
motorfartygsbyggena "Rex"
och "Dux" — freccic
del mare eller havets
pilar som de kallas i
hemlandet — har nu i någon mån lyfts
av en ingenjör Godina vid ett föredrag
i Triest. Hr Godina meddelade, att man
i fråga om de båda fartygens motorer
hacle lyckats väsentligt minska vikt och
bränsleåtgång.
Då motorernas och den medförda
bunkeroljans vikt givetvis utgör ett
hindrande element, vinner man genom
minskad bränslekonsumtion och minskad
motorvikt en rätt stor ökning av farten.
Hittills utförda prov hade visat, att man
i dessa avseenden erhåller mycket bättre
resultat med de nyaste Compound Sperry
motorerna än med de hittillsvarande
dieselmotorerna. Compound-motorns
fram-drivningskraft hade i verkligheten visat
sig vara ända till tre gånger större än
dieselmotorns.
För att öka hastigheten från 20 till
35 knop erfordrades enligt hr Godina
endast 128 hkr. (?) i stället för,24,000.
I "Rex" och "Dux" skulle dylika
motorer komma till användning. Det stode
utom allt tvivel, att Compound-motorn
med sin ringa vikt och minimala
oljekonsumtion vore den lämpligaste för snabba
oceanfartyg, ty den har en
nyttighetseffekt av 93 proc., under det att
dieselmotorn har endast 75 proc. Utom i fråga
om motorerna skulle även beträffande
skrovet och propellrarna intressanta
tekniska nyheter för första gången komma
till användning.
Det är som man ser konstiga saker,
som avslöja sig, när den hemlighetsfulla
slöjan kring de italienska nybyggena
drages åt sidan. Antingen skojade hr
Godina med sina åhörare, eller också har
referenten, som bär ansvaret för ovan-
180
75,ooo-tonnaren
redan
distanserad?
Konstigt bakom
förhänget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0188.html
