Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
Under det tredje århundradet e. K. kom en
ny farsot, som varade femton år och vilken
ännu i dag bevaras i mänsklighetens minne,
genom det då uppståndna bruket att anlägga
svarta kläder vid dödsfall i familjen. Snart
efteråt kom en ny egyptisk sjukdom, benämnd
anthrax, vilken bl. a. bortsopade befolkningen
på flera öar i Medelhavet. Vid mitten av
500-talet uppkom en av de värsta farsoter, som
hemsökt Europa, där den sedan i femtio år
höll sig kvar. Enligt antagande skall denna
epidemi utgöra det första uppträdandet av den
sedan så fruktade bubonpesten.
Denna pestilentia föregicks av missväxt och
stora gräshoppssvärmar, vilka av mängden
ansågos föra sjukdomen med sig. Ett av
farsoternas sympton bestod däri, att de angripna
började gäspa och nysa, vilket gav påven
Gregorius anledning att påbjuda korstecknet,
då någon gäspade, samt att säga "prosit", då
en nysning skedde — ett bruk som ju
fortfarande lever. Under de följande
århundradena hemsöktes östra Europa av nya pestfarsoter.
därvid ej mindre än 30,000 människor avledo i
Konstantinopel under en epidemi. Återigen
skylldes olyckan på gräshopporna, som även
föllo ned döda, så att deras ruttnande kroppar
i flera länder täckte stora arealer.
År 996 visade sig en ny farsot, benämnd
"den heliga elden", vilken var ytterst
smittosam och som inom några timmar förstörde
människokroppen genom kallbrand, så att ar-
mar och ben svartnade och föllo av. Senare
kommo "Antoniuselden" och likartad
scharlakansfeber, och vid denna tid hade de stora
farsoterna nått ett sådant omfång, att mängder
av folk genom vallfärder till Palestina sökte
besvärja den smygande massdöden.
Intet hjälpte dock mot farsoterna, och med
en periodisk regelbundenhet återkommo
epidemierna, vilka just genom korstågen fingo en
ökad spridning. I Palestina härjade pesten
värre, så att 500 personer dagligen avledo i
Jerusalem, under det Antiokias 200,000
invånare dogo inom loppet av två månader. En
hel skara pilgrimer på 25,000 man hade knappt
Mannen som lider at’ koleraskräck går klädd i skyddskostym och
har huset fullt av medikamenter. Karikatyr från 1830-talet.
6 199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
