Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
teucci, som i sin tur diskonterade den i
sin bank. ■ Trots långvariga förhandlingar
genom Nordisk Skibsrederforening
lyckades man inte få ut någon ersättning
för rederiets förluster. Hos Larson fick
man ingenting. Enligt vad Som
meddelats samarbetar han med firman
Mat-teucci och det var från denna firmas
läktare som kolen levererades.
Förmodligen stod detta företag bakom affären
och Larson uppbar endast provision.
Till sist ordnades saken genom ett
obetydligt avdrag, som endast utgjorde
en liten bråkdel av rederiets förlust. Det
uppgives att kolen voro skeppade i
Glasgow och att Durhamkolen möjligen varit
uppblandade med sämre kvaliteter.
Man bör vid beställningar hos firman
Matteucci i Genua, påpekar N. S. F. i
samband med det relaterade fallet, se till,
att man får kontraktet avslutat med denna
firma direkt och inte med agenten
Larson, vars ställning till firman inte är
klar, och som gör affärer i eget namn.
Han har dock ytterst intima förbindelser
med Matteucci, utan att man dock kan
få klarhet i det1 egentliga sammanhanget.
Skulle det visa sig att kolen äro
oanvändbara ombord eller att de äro av
annan kvalitet än den kontrakterade bör
man genom en besiktning få detta
förhållande fastställt. Besiktningsmännen
böra tillsättas av rätten eller
myndigheterna i den första hamn som fartyget
anlöper.
Vid bunkringen i Genua kontrolleras
kolens vikt genom att korgarna vägas,
åtminstone var tionde korg, och efter de
siffror man erhåller uträknas sedan
genomsnittsvikten. Det är tillrådligt, att
väga varje korg, vilket mycket väl torde låta
sig göra utan tidsförlust, då bunkringen i
denna hamn i regel försiggår samtidigt
med lossning eller lastning. Vägningen
måste förordas framför metoden att
uträkna vikten med stöd av läktarnas
kubikinnehåll. Man bör vidare använda
fartygets egen våg, ty de vågar som
höra till land är det ofta något fel på
för att inte använda ett ännu starkare
uttryck, påpekar föreningen till sist i sin
redogörelse.
Det har varit ett allmänt bruk och
är möjligen ännu vanligt, vid lossning
av kol i norska hamnar
med bestämmelsen "fri
lossning", att fartyget
betalar
riksförsäkringspremie för folk från
land, som arbeta
ombord. Här föreligger enligt N. S. F. ett
eller annat missförstånd, som
förmodligen beror på, att denna premie enligt
lag och allmän praxis utkräves genom
tullen av redarne eller dessas ombud.
Huru myndigheterna gå till väga för
att indriva en premie, som lagen
fastställt, är en sak för sig. En helt annan
sak är, huru detta sedan ordnas mellan
fartyget och lastemottagarne. Detta
kommer an icke på lagen, utan på
kontraktet. När kontraktet föreskriver fri
lossning, eller att ett fast pris utan
reservation skall betalas, är det tydligt, att
det tillkommer mottagarne att betala
riks-försäkringspremie också för det folk,
som arbetar ombord. När befälhavaren
underlåter att begära gottgörelse för
den premie han tvingats betala,
före-ligger det alltså ett uppenbart
missför-förstånd.
Den 24 juni 1926 blev styrmannen
J. Fage Petersen anställd som förste
styrman på A/S Det
oversøiske Kompagnis
s/s "Fredensbro" för
resa till Amerika.
Sjömanslagen samt bestämmelserna i Dansk
Dampskibsrederif orenings
Forhyrings-regler av 1925 skulle vara tillämpliga.
Bland de senare bestämmelserna fanns
även en passus om tre månaders
uppsägning.
Den 27 oktober 1926 förliste
"Fredensbro" vid Philadelphia, och den 3
november skrev fartygets befälhavare,
kapten I. M. Olsen, följande brev till
Petersen.
"Härmed meddelas Eder, att Eder
tjänst från dags dato är uppsagd, vilket
Ni bed jes erkänna genom att underteckna
bifogade kopia."
231
Fri lossning
och försäkrings»
premie.
Mål om
tjänsteavtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
