Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
randepartens bestridande av denna sak
hade käranden inte anfört
tillfredsställande bevis.
Slutligen fann inte rätten, att det
kunde tilläggas den av befälhavaren utan
instruktion från rederiet givna och t. o.
m. inte fullt klara uppsägningen sådan
betydelse, att käranden enbart på basis
av denna skulle ha större krav än lagen
stadgar.
Själva utslagets "kläm" blev av
följande lydelse: "Svaranden, A/S Det
oversøiske Kompagni genom direktör T.
C. Christensen, skall till käranden
styrman J. Fage Petersen, betala 303 kronor
med 5 procents ränta från den 14
januari d. å. till dess betalning sker, men
bör i övrigt, för kärandens anspråk fri
vara. Omkostnaderna i målet betalar
käranden med 75 kronor."
Nordisk Skibsrederforening relaterar
följande fall som ådagalägger risken vid
frakter under
berthkon-trakt. Ett norskt
fartyg som gick i
fruktfart på Spanien
lastade ett parti under
förenämnda kontrakt — avslutat med en
firma i Valencia ■— och vid framkomsten
till bestämmelseorten visade det sig att
en avsevärd del av partiet hade blivit
fördärvat, så att det måste förstöras.
Ingen mottagare anmälde sig, och rederiets
förlust uppgick till 200 pund.
Enligt kontraktet voro befraktarna utan allt
ansvar. Rederiet hade alltså endast
konnosse-mentsinnehavarna att hålla sig till, och vilka
dessa voro, var inte lätt att ta reda på,
eftersom de inte anmälde sig i
lossningshamnen.
Föreningen har undersökt fallet och lyckades
utreda, att den avskeppare som fanns nämnd
i konnossementen inte hade något som helst
att skaffa med skeppningen i fråga. Lådorna
hade skeppats i hans namn utan hans vetskap.
Berthlastning
i Spanien.
Han förnekade följaktligen all äganderätt till
dem.
Det kontor i hamnen i Valencia, som hade
expedierat lådorna äges av en herre med
namnet Pareja och han har medgivit, att det är
han som sänt av lasten i den nämnde
affärsmannens namn. Han ville nämligen utnyttja
dennes "patente como exportador". Han tycks
emellertid för övrigt ha handlat i god tro och
antagit att allt var som det skulle. Han
påstår vidare att han själv förlorat på
transaktionen.
De verkliga avskepparna av lasten äro
Ar-turo Avecedo och Ramon Reverter. Då dessa
herrar inte ha vare sig några förbindelser
eller någon kredit ha de måst liera sig med
en annan firma, Broseta & Plà, för att kunna
omsätta konnossementen. Den sistnämnda
firman har vänt sig till en bank, som utbetalat de
vanliga förskotten till avskepparna. Avecedo
och Reverter ha sannolikt kommit över lasten
ifråga utan att betala något för den och ha
till sig fått utbetalt förskottet eller åtminstone
en del av detsamma.
Lådorna ha adresserats till en eller annan
firma i London, som skulle sälja frukten på
offentlig auktion. Denna firma har emellertid
först velat förvissa sig om lastens beskaffenhet,
och har kommit i tillfälle att besiktiga lådorna på
kajen i London, varefter samtliga papper
re-turnerats. Man ville nämligen ej befatta sig
med lasten.
Sannolikt ha konnossementen aldrig
transporterats över på någon Londonfirma och det
torde därför vara alldeles utsiktslöst att
försöka att göra någon engelsk firma ansvarig
för lasten i enlighet med den engelska
konnos-sementslagen. Den person, vars namn blivit
utnyttjat, är givetvis inte heller ansvarig och
dem man alltså måste rikta sig mot äro hrr
Avecedo och Reverter samt Broseta & Plå.
Dessas ekonomiska ställning är emellertid
sådan att det inte skulle tjäna något till att
söka utfå skadestånd av dem.
Enligt vad föreningen meddelar har
rättegång tidigare förts mot de skyldiga för
liknande tilltag, och det är att vänta att de få
något mindre straff för vad de gjort.
Ersättning till redaren, som åsamkats
förlusterna, är däremot inte att påräkna.
Fallet visar vilken risk det är att inlåta sig
på befraktningar av detta slag, såvida man
inte har att göra med en firma, som
verkligen påtar sig ansvaret för frakten, om det
skulle visa sig att lasten utgör en alltför svag
säkerhet.
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
