Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
fingrad händighet, så snarfyndig rådighet, så
kallblodig oförskräckthet, så härdig styrka som,
segelfartygssjömannens? Vilken skala av
olikartade uppgifter ligger det inte emellan att
rigga upp en nödmast eller ta in sista revet
i ett enkelt märssegel och att knacka rost eller
skura mässing?
Växlingen mellan hav och hamn. mellan
stiltje och storm, mellan motvind och medvind,
mellan värme och köld; beroendet av
övermäktiga krafter, av slumpens och vindarnes
spel: de plötsliga katastroferna; ett fall ur
riggen, en brottsjö över däcket, och en man
är utplånad ur kamraternas krets, en stöt, en
kastby, och ett fartyg är förintat — allt detta
gav det i sin strama rutin enformiga sjölivet
under segel en viss de skiftande
möjligheternas poesi, som aldrig kan ärvas av
ångfartygen. De långvariga resorna, månaders
enslighet mellan himmel och hav, beredde en
bördig jordmån för övertro, legendbildning och
skrock. Föga visste djupvattensjömannen
om livet i land. Han levde sitt liv för sig:
halvt hård verklighet vid brassar, märlspik och
härsket fläsk, halvt fantasi och dröm i
skanslegendens och de ensliga»nattliga vakternas luft.
I land var han en bortkommen främling.
Ett segelfartyg är ett instrument, en
ångare ett redskap. Segling är idrott, att skyffla
in kol i en ugn är hantlangararbete. Seglaren
utnyttjar den skiftande vinden med beräkning
och konst, ångaren dunkar enformigt framåt,
varifrån än vinden blåser. Ett segelfartyg är
en individ, en kamrat, en vän eller en
fiende, som man måste studera och lära känna;
en ångare är ett opersonligt, maskindrivet
transportmedel. Segelskeppare kunde natten
i ända diskutera skutors egenskaper, nycker,
lynnesegendomligheter, prestationer: huru
"hon" seglade bäst under de och de
förhållandena, huru y2 fot djupare nedlastning av
aktern inverkade på den och den skutan, huru
de styrde, gingo över stag, togo sjöarna, buro
segel, vilka tim-, vakt- och dygnsrekord de
kommit upp till, vilka resetider de haft under
olika skeppare — och så vidare i oändlighet.
Ryktbara seglares minne levde i messrum,
i skansar, på sjömanskrogar årtionde efter de
vackra skutornas undergång eller kondemnering.
När väcka ångare en sådan kärlek, ett sådant
intresse? Vem ropar uppmuntrande ord till dem
som till en god springare? Men mången
segelfartygsskeppare har smekande klappat
hyttdäcks-barriären, när skutan frustande och med
svällande segel drivit farten en halv knop över
det han väntat eller med skarpbrassade rår,
krängande och stampande, ätit sig ett
kvartstreck högre upp i vinden än han vågat hoppas.
Är segelfartygsutbildning nödvändig ?
Vid ett sjöfartsmöte, som hölls år 1903
för diskussion om "bättre sjömansutbildning
och behovet av seglande skolfartyg" höll en
känd sjöfartsman ett anförande varvid han
inledningsvis anställde några jämförelser mel-
lan utbildning på segel- och ångfartyg. Det
han anförde utgjorde intet nytt i sak, men
konklusionerna beröra själva kärnpunkten i det
föreliggande spörsmålet, varför jag här
återger dem. Han framhöll den allsidiga och
grundliga utbildning som erhölls på segelfartyg,
medan ängarne endast sysselsatte sina
besättningar med att banka rost, styra, hålla utkik samt
med rengöringsarbeten på däck och i rummen
m. m. Någon insikt i de mångahanda
förrättningar och förhållanden, som förekomma på
ett segelfartyg får ångbåtssjömannen icke. "Å
andra sidan", sade han, ställer sjöfarten med
ångfartyg i många fall större fordringar på
sina yrkesutövare, än med seglare, såvida den
skall kunna utövas med framgång samt ordning
och säkerhet råda på sjön. För en ångare är
varje ögonblick dyrbart. Driftens ekonomiska
resultat beror i hög grad på om fartyget
hastigt, men säkert och regelbundet kommer fram.
Att gå i ur och skur, mörker och tjocka, mot
ström och sjö, då grundstötningar, kollisioner
och andra olyckor hota, därtill fordras icke
blott kunskaper och skicklighet, utan ock mod,
självtillit och tränad kallblodighet. I intet yrke
leda misstagen till så svåra konsekvenser som
här." "Vi måste därför", yttrade tal. vidare
"se till att våra fartyg bli bemannade med folk
som äro dessa uppgifter fullt vuxna." Och
för uppnående av detta syfte rekommenderade
han utbildning på segelfartyg, såsom den bästa
sj ömansskolan.
lag ber att få fästa herrarnes uppmärksamhet
på det, i varje fall till synes, paradoxala i det
citerade yttrandet. Å ena sidan betonas att
fordringarna på yrkesutövarne måste vara större
på de maskindrivna fartygen med hänsyn till
mod, självtillit och tränad kallblodighet, och å
andra sidan förordas utbildning på segelfartyg
för att uppnå dessa egenskaper. Jag vet att
mången, som ivrar för segelfartygsutbildningen
gör detta med rakt motsatt motivering. På de
maskindrivna fartygen, heter det från detta håll,
förekomma i regel ej sådana situationer, som på
segelfartygen fostra män till verkliga sjömän
med beslutsamhet, mod och kallblodighet. Så
konstigt det än kan låta, ha nog båda dessa
uppfattningar ett visst fog för sig, och ehuru
till synes motsatta, kunna de dock förenas. Det
maskindrivna fartyget rusar hit och dit i de
mest trafikerade farvattnen och utsättes
oupphörligen för risken av strandningar och
kollisioner, medan långfärdsseglaren — det är denna
typ seglare vi åtminstone tills vidare i detta
sammanhang röra oss med — månadsvis kan
ligga i passadregionerna under sådana
väderleksförhållanden, att man knappast behöver tänka
på seglen, annat än för styvhalning av lovarts
brassar. Men när seglaren råkar ut för oväder,
då fordras det av varje man ombord ett i hög
grad aktivt deltagande för att klara situationen.
Denna kan kräva att alla måste uppbjuda sina
yttersta krafter och att dygn efter dygn utföra
saker, som för den icke tränade vore liktydigt
med självmord. För det maskindrivna
fartygets besättning ställer sig förhållandet olika
•254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
