Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
pellersystemen samt redogöres för propellerns
hållfasthet och utförande.
En särskilt på senare år alltmera
uppmärksammad omständighet är undersökningen av
rotationsolikformigheten hos fartygs axlar samt
torsionssvängningar. Bristande förutseende
härvidlag vid fartygets och maskinens konstruktion
har i många fall orsakat ofrånkomliga obehag
och ofta oerhörda kostnader, varför en dylik
undersökning knappast kan anses överflödig.
D :r Bauer bsrör denna fråga på ett enkelt
och kortfattat sätt och beledsagat
framställningen med flera belysande exempel.
Verkets andra band inledes med en
redogörelse för arbetsprocessen i ångturbinen samt
de olika turbintyperna, turbinernas
verkningsgrad och förluster o. s. v. Framställningen
av beräkningen av en turbinanläggning
åtföljes av flera exempel, såsom beräkning av en
de Laval-turbin för belysningsändamål,
beräkning av turbinmaskineriet för engelska
slagkryssaren "Hood" och atlantångaren
"Beren-garia" (ex "Imperator") m. fi.
Turbinmaskineriet å de båda svenska jagarna "Wrangel"
och "Wachtmeister" beskrives också liksom
även en del nyare maskiner, såsom högtrycks-
turbinanläggningen å passagerarångaren "King
George V".
Konstruktionen av turbinernas detaljer samt
kuggväxlar ägnas ett ingående studium,
varjämte den bekanta Föttinger-transformatorns
verkningssätt och konstruktion vidröres. Denna
transformator kan sägas vara en föregångare
till Vulcan-kopplingen och har installerats å
en hel del fartyg under och strax efter kriget.
Någon större utbredning torde den dock icke
hava fått.
Utom ångturbinerna behandlas i andra
bandet även en hel del andra frågor. Sålunda
utgör Frahms slingertank och Schlicks
gyro-stabilisator för fartyg ett särskilt kapitel.
Frahms slingertank har installerats å många
fartyg (såvitt bekant dock endast ett
svenskt, nämligen Grängesbergsbolagets ångare
"Abisko"), och har under de senaste åren
övergått i en modifierad utföringsform, där
tankarna istället för att tidigare ha placerats uppe
vid däck anordnats i ansvällningar på
fartygssidorna och i direkt förbindelse med sjön.
Schlicks gyrostabilisator var givetvis en
ganska dyrbar anordning, men har insatts bl. a.
å Hamburg—Amerika-linjens kustångare "Sil-
Fig. 4. Turbinmaskineri för lastångaren "Porta".
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
