Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Aug. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
vattenstrampar eller i skolskepp av ena eller
andra slaget eller, för vårt vidkommande, i
Ostersjöseglare. Om de båda förstnämnda
slagen skall jag icke här yttra mig, utan blott
hålla mig till de sistnämnda.
Jag tillåter mig då först påpeka, dels att
vi ännu hava ett icke så litet antal för
utbildningens bedrivande lämpliga
Ostersjöseglare, samt att vi med en ingalunda
oöverkomlig kapitalinsats kunna anskaffa ännu flera
sådana — en av de här närvarande,
skeppsredare Elfving från Högmarsö, har i sin ficka
anbud på ett par goda fartyg från Danmark,
där man tydligen icke sitter inne med
svenskarnas, och finnarnas, konst att med fördel
bedriva seglation med dylika fartyg, och dels
att vi i Sveriges Segelfartygsförening
ingalunda utgiva oss för att kunna under den korta
tiden av ett eller två seglationsår skapa
fullfjädrat sjöfolk, utan endast förmena, att vi på
denna tid kunna bibringa befälsaspiranterna så
god grundläggande praktisk sjömansutbildning,
som, i stort sett, någonstädes står att erhålla
på samma tid.
Någon meningsskiljaktighet härutinnan har,
så vitt jag kan erinra mig, icke funnits inom
Segelfartygsföreningen, och att vi icke förr
erbjudit våra tjänster i föreliggande fråga,
beror endels därpå, att vi i vissa fall icke
haft de allra angenämaste erfarenheter av
befälsaspiranterna och deras uppträdande, samt
endels och kanske mest därpå, att vi icke
velat utsätta oss för att till svar på vårt
erbjudande få en axelryckning eller ett mer
eller mindre överlägset avböjande. Detta
senare må vara dumt, men det är mänskligt.
Huru vi avse att i detalj bedriva
utbildningen, skall jag icke upptaga tiden med att
här orda om, utan ber i stället att gent emot
de motståndare till segelfartygsutbildningen,
vilka framhålla, att varken rutinen eller de
disciplinära förhållandena ombord å
Östersjö-seglarna utgöra en lämplig miljö för
aspiranter till befäl på större fartyg, få konstatera,
att ombord i dessa fartyg inläres visserligen
icke någon "stampnings"- och
ja-kapten-disciplin, men att där utbildas en på plikt- och
ansvarskänsla grundad disciplin, vilken nog torde
lämpa sig även för befälet på större fartyg,
särskilt då den förenas med verklig
yrkesskicklighet, som förskaffar befälet respekt och
lydnad från underordnade.
Med full förståelse för betydelsen därav,
att det blivande ångbåtsbefälet så tidigt som
möjligt får sätta sig in i förhållandena
ombord å ett ångfartyg, ämna vi söka ordna det
så, att befälsaspiranterna i största möjliga
utsträckning under tiden mellan första och andra
seglationsåret i våra fartyg få tjänstgöra i
ångare.
Det är här synnerligen frestande att i
detalj ingå på våra planer, men jag skall icke
falla för denna frestelse, utan endast säga:
4V*
"Vi göra alls icke anspråk på något monopol
på utbildningen, men vi vilja ställa till
förfogande fartyg, där man lägger sig vinn om
att bibringa befälsaspiranterna så mycket
praktiska kunskaper i yrket som möjligt under den
korta tid, som för utbildningsarbetet står till
buds — det är ju så bl. a. kapten Nordborg
vill ha det — vi bjuda på en praktisk och
billig sjömansskola, om vilken vi anse oss fullt
berättigade att säga: kom och försök den,
och herrarna skola säkert bli nöjda med
försöket 1"
Ombudsmannen, kapten Bent:
Det förefaller mig, som diskussionen om
kravet på eller yrkandet om
segelfartygsutbildning svävar i luften, om man icke
samtidigt bereder blivande befälhavare möjlighet
att gå igenom den i praktiken. Åtminstone
efter vad jag hört av unga pojkar, är det
förfärligt svårt att få hyra på segelfartyg. Då
skall det vara riktigt små kustseglare, vilka
icke godkännas enligt navigationsskolornas
fordringar. Det synes mig, att frågan icke är
besvarad, om man säger, att denna utbildning
är önskvärd eller nödvändig, utan att på
samma gång säga, huru en pojke skall kunna få
denna övning.
Det har gjorts jämförelser mellan Kungl.
Flottans och handelsflottans befäl. Den stora
skillnaden är, att i Kungl. Flottan få
befälsämnena verklig utbildning och undervisning
efter effektiv och planlagd form, men i
handelsflottan får en pojke icke alls någon
utbildning annan än den, som råkar häfta vid
honom från den tid han är på fartyget. Och
det torde kanske bli lite för dyrbart att
anordna verkliga övningsfartyg. Enskilda
rederier ha ju gjort det. Transatlantic gjorde det
ju på sin tid. Det stora danska bolaget hade
på sin tid övnings fartyg. Och de stora tyska
rederierna ha det också. Men med hänsyn till
de ekonomiska svårigheterna kanske det blir
nödvändigt att slopa detta krav.
Kapten Pedersen:
Efter vad jag förstår ha alla yttranden här
gått i den riktningen, att
segelfartygspraktiken är nödvändig, och jag vill göra ytterligare
ett inlägg i samma riktning. Då jag
representerar resterna av den stora
segelfartygsflottan, är jag kanske part i målet, men jag
kan ändå icke underlåta att uttala, att jag
gläder mig över att på sista tiden ha erhållit
uttalanden från sex à sju skeppsredare och
ångbåtsbefälhavare, som ha sina söner med på
"Beatrice", av innehåll, att dessa senare äro
mycket belåtna med allt ombord och att de
äro tacksamma för den utbildning som
kommit sönerna tillhanda.
Från ett flertal målsmän, som förut haft
sina söner med på något av fartygen, har
önskan uttalats, att sönerna måtte få medfölja
fartygen ännu en resa. Det är roligt, när
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
