Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Okt. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
ning, varför det kan vara av intresse för den
fortsatta utvecklingen, särskilt som den senaste
av de anförda siffrorna grundar sig på
provturer, som gjordes för nära 20 år sedan.
Genom införandet av överhettning av ångan,
utväxling av turbinerna och andra
förbättringar har man å de under de senaste åren
byggda turbinerna kunnat nedbringa
kolåtgången till c :a 0,52 kg. pr axelhästkraft och
timme. För den nyaste kolvångmaskinen,
Lentz-maskinen, garanterar tillverkaren för storleken
3,000—5,000 hkr. en kolförbrukning av högst
0.45 kg. per ind. hkr. och timme inklusive
hjälpmaskiner. Då den mekaniska
verkningsgraden för Lentzmaskinerna uppgives till minst
90 procent skulle det motsvara högst 0,5 kg.
pr axelhästkrafttimme.
Ångdriften var under nära ett århundrade
ensam rådande inom sjöfarten. Man hade
visserligen under den senare tiden delat upp de
olika maskinerna i två med avseende på
verkningssättet skilda avdelningar, kolvmaskiner
och turbiner. Emellertid uppträdde en ny
kraftmaskin i land, förbränningsmotorn, och då låg
det nära till hands att denna maskin snart
skulle införas på sjön. Detta har även
inträffat, fastän till en början mest i form av
bensinmotorer för båtar som mest användes för
nöjesresor. Dessutom hava tändkulemotorerna
fått en mycket vidsträckt användning för
fiskebåtar och som hjälpmaskiner för segelfartyg
samt mindre fraktfartyg, så att det är
sannolikt att tändkulemotorerna utgöra det största
antalet av de inom handelssjöfarten använda
motorerna, men dessa motorer hava dock
te-gränsats till jämförelsevis små fartyg.
Det är först genom dieselmotorns
införande inom sjöfarten, som motorerna kommit
till praktisk användning å de oceangående
fartygen. Dessa maskiner hava kommit till
användning å små fartyg sedan 1903 och de
kommo undan för undan att placeras i allt större
fartyg. Ett stort steg togs dock på en gång
då Burmeister & Wain i Köpenhamn byggde
det första oceangående motorfartyget
»Selan-dia», vilket gjorde sin provtur för c :a 15 år
sedan. Under denna tidrymd har den marina
motortekniken gått mycket framåt, och den
nämnda verkstaden torde vara den som mest
bidragit till denna utveckling. Det är således
danska män som i främsta rummet bidragit
till att göra denna motortyp lämplig för
sjöfartsändamål.
Av den föregående framställningen har
framgått, att förbättringar å ångmaskinerna nästan
alltid hava funnit användning i land innan de
blivit prövade å fartyg. För dieselmotorn har till
stor del en motsatt utveckling ägt rum, ty där
har inom sjöfarten utförts många
förbättringar, som gjort sjömotorn till föregångare
för lantmaskinen. Det är svårt att säga vad
som varit orsaken till att sjöfartens män i detta
fall frångått sin vanliga konservatism, men det
kan ju möjligen bero därpå, att sjöfarten
under krigsåren var en mycket inbringande
näring, så att man ansåg sig ha råd att vara
mera generös, då det gällde att experimentera
fram förbättringar. Dessutom voro
relationerna mellan olje- och kolpris sådana, att det
ansågs självklart att dieselmotorn skulle bliva den
dominerande fartygsmaskinen.
Då dieselmotorerna vid denna konferens
utförligt behandlats av en fackman på området,
finns det ingen anledning för mig att närmare
ingå på denna motortyp, men jag skall i detta
sammanhang något beröra den kombination av
dieselmotor och kolvångmaskin, som fått sin
utformning i »Stillmaskinen». Denna
maskintyp är grundad på den teoretiskt riktiga
principen att avkyla dieselmotorns
förbränningsgaser så mycket som möjligt innan de gå ut i
luften, varefter det tillvaratagna värmet i form
av ånga omsättes i mekanisk kraft.
Maskinens termiska verkningsgrad uppgives till 41 —
47 % och skulle således vara högre än för
någon annan känd maskin. Jag vet dock ej
huruvida hjälpmaskineriets oljeförbrukning
medräknats då man beräknat verkningsgraden,
ty eljest bliva siffrorna något lägre, men det
bör ändock vara ett resultat, som överträffar
alla andra maskiner. Det är dock omöjligt att
ännu yttra sig över denna maskintyps
praktiska användbarhet, emedan den kan bliva så
komplicerad att bränslebesparingen kan mer än
uppvägas av olägenheterna.
Som förut nämnts hava segelfartygen utan
tvivel helt undanträngts av de maskindrivna, så
att de förstnämnda endast finnas kvar i den
mån det finns äldre fartyg, som ännu hållas
i gång, men några nybyggnader kunna icke
komma ifråga. Den tekniska utvecklingen inom
fartygsdriften har frambragt tre skilda typer,
kolvångmaskiner, ångturbiner och motorer med
inre förbränning, som med avseende på
verkningssättet äro varandra väsentligt olika. Det
kan då uppställas frågan, huruvida någon av
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
