Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Okt. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
dessa typer är de övriga så väsentligt
överlägsen, att det endast är en tidsfråga när den
kan undantränga de övriga.
Svaret på en sådan fråga är ej lätt att giva,
särskilt om det skall givas i generell form,
för att gälla under alla förhållanden. De
senare årens nybyggnadssiffror peka i bestämd
riktning, så att om dessa enbart få vara
utslagsgivande så skulle motorerna ha utsikt att
bliva framtidens fartygsmaskiner. För att
försöka giva ett svar på frågan torde det vara
lämpligt att först undersöka huru
möjligheterna för närvarande ställa sig för användningen
av de olika maskintyperna och sedan försöka
bedöma huru förhållandena komma att ställa
sig inom den närmaste framtiden. Spörsmålet
har varit föremål för diskussion bland världens
främsta experter för de olika maskintyperna,
men uppfattningen synes mest sammanhänga
med den maskintyp var och en arbetar med.
Den mänskliga naturen är nu sådan att man
gärna tror det man vill tro, så att den som
har sitt intresse inriktat på en viss maskintyp
gärna suggererar sig till att överskatta
fördelarna hos den typ han företräder och
underskatta dess nackdelar. Det kan därför icke
skada att en person med mindre ingående
kännedom på området försöker att belysa saken
och framhålla de för- och nackdelar, som
finnas hos de olika typerna. Jag är icke i stånd
att göra en sådan jämförelse på grund av
egna erfarenheter och det finns för övrigt
knappast någon som kan hava samlat
tillräckliga erfarenheter inom detta vidsträckta
område. Men de olika erfarenheterna äro samlade
i form av uppgifter i olika facktidskrifter och
det är med stöd av dessa uppgifter samt en
del upplysningar som jag erhållit av personer,
vilka haft sin verksamhet inom olika delar av
sjömaskintekniken, som jag skall försöka få
fram en bild av sjömaskinsproblemets
nuvarande läge. Jag skall sträva efter att frigöra mig
från alla känsloskäl och så mycket som
möjligt låta sakskälen tala, vilket bör underlättas
av den omständigheten att jag inte har något
personligt intresse av vilken maskintyp som
kan anses förmånligast.
Om man jämför den termiska
verkningsgraden för de olika maskintyperna, så är det
påtagligt att förbränningsmotorerna ligga
väsentligt över alla slag av ångmaskiner, ty för de
förstnämnda maskinerna kan det räknas med
en verkningsgrad av 32 %, då de bästa ång-
maskinerna ej komma över 18 %.
Dieselmotorernas termiska verkningsgrad ligger således
väsentligt över Lentzmaskinernas och de bästa
ångturbinernas samt är mer än dubbelt så hög
som för vanliga ångmaskiner. Gällde det
endast att jämföra den termiska verkningsgraden
så vore problemet mycket enkelt och
dieselmotorerna skulle utan vidare vara absolut
överlägsna. I en sådan tävlan skulle Stillmaskinen
hava ännu bättre möjligheter, även om man
räknar med den bränsleförbrukning, som
påstås garanteras av tillverkaren, 0.4 lbs per
axel-hästkrafttimme, vilket motsvarar en termisk
verkningsgrad av c:a 37 %. Det är ju
åtskilligt lägre än de för denna maskin uppgivna
41 à 47 procenten men det ligger dock över
alla andra maskiner. Om enbart den termiska
verkningsgraden vore utslagsgivande för en
maskins ekonomi, så skulle människan vara en
av de bästa maskinerna, ty mänsklig
arbetskraft har vid anställda försök uppvisat en
verkningsgrad av ungefär 37 % och skulle
således vara jämngod med den bästa maskinen.
Men nu förhåller det sig så, att man kan få
bränsle till ångmaskinen till ett pris av c :a 3
öre för 7,000 kalorier, då samma energimängd
i form av mänsklig kost knappast kan fås ens
för två kronor. Dessutom fordrar människan en
hel del annat än föda och är dessutom dyr i
anskaffningskostnad, så att den termiskt
effektivaste maskinen är den i ekonomiskt avseende
mest ineffektiva. Detta exempel visar tydligt,
att den termiska verkningsgraden icke kan
läggas till grund för en jämförelse mellan olika
maskiners lämplighet i ekonomiskt avseende.
Det gäller därför att skaffa sig andra
utgångspunkter för jämförelsen, varvid man
givetvis i främsta rummet får räkna med de
resultat, som erhållits under praktisk drift och
endast tillgripa teoretiska beräkningar i de
avseenden erfarenhetsrön saknas.
Jag nämnde förut att kol- och oljeprisen
under kriget försköto sig så, att
motorfartygen under så gott som alla förhållanden hade
lägre driftkostnader än ångfartygen, ja, det
var till och med ekonomiskt lönande att elda
värmeledningspannorna med olja. Det blev
därför en allmän uppfattning att
motorfartygen, även i nord- och östersjöfart, åtminstone
en del år framåt, skulle bliva billigare i drift
än ångfartygen. Jag hade även denna
uppfattning och blev ganska överraskad då en
maskinist, som var anställd å ett motorfar-
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
