Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 11. Nov.
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
Det är hr Emil Löfgren, vars stora
nedskrotningsprojekt refereras på annat
ställe i detta häfte av N. T., och det är
i samband med det sistnämnda projektet
som han gjort ett inlägg i
lastlinjespörs-målet. Intressant nog ur flera synpunkter.
Han har räknat ut att ett dylikt
lastmärke skulle verka reglerande på
tonnagetillgången. Otvivelaktigt har han rätt
så långt, och hans inlägg torde icke kunna
avfärdas lika lätt som
nedskrotningsförslaget. Olyckligtvis är det exempel han
valt för att illustrera sitt påstående dock
ej särdeles gynnsamt.
»En ångare om 2,000 tons lastförmåga
i Nordsjöfart lastar», säger han,
»vanligen i östersjöfart 3,150 tons. Ett
lastmärke för Östersjön skulle säkerligen
minska denna lastkvantitet och på så vis
öka lasternas antal och efterfrågan på
tonnage, vilket utom den ökade
sjösäkerheten vore en fördel».
Ångare om 2,000 tons bruka emellertid
icke i regel trafikera enbart Östersjön.
Den omständigheten att båtar av denna
storlek f. n. sysselsättas i koltraden
mellan Nordtyskland och andra
Öster-sjöhamnar, torde väl dock få betraktas
såsom en tillfällighet, orsakad av den
engelska kolstrejken och andra
efterkrigs-verkningar. Säkerligen kommer England
efter hand att återtaga, vad det här
förlorat. I varje fall är den tonnagemängd,
varom här är fråga, av mindre betydelse
i föreliggande fall.
Det hade däremot varit av intresse att
få några uppgifter om de lastmängder,
som fraktas, så att säga ovanpå
lastmärket, av det egentliga östersjötonnaget.
Emellertid är det att anteckna, att hr
Löfgren jämväl betonar, att ett
lastmärke för Östersjön bleve av betydelse
för sjöfartssäkerheten.
*
Hr Löfgren går vidare och berör en
annan sak, som jämväl har med
sjöfarts-säkerheten att skaffa, och som också i
viss mån skulle verka tonnagereglerande,
nämligen förbud att föra däckslaster av
kol cch koks. Han säger:
Till Sverige importerades i fjol 855,778
tons koks. Om man utgår från att
genomsnittsstorleken av fartyg, som trans-
portera koks, är omkring 1,500 kokston,
så torde behövas 570 ångare för transport
av nämnda kvantitet. Av 1,500 tons
lastas i vanliga fall 1,100 tons i rum
och 400 tons på däck. Genom ett
däckslastförbud skulle behövas ej mindre än
777 fartyg för samma transport, en rätt
avsevärd ökning av lastrumsbehovet
enbart för kokstransporterna till Sverige.
Detta är siffror som tala.
Men är förslaget genomförbart?
Säkerligen kommer det att röna mycket
motstånd från hr Löfgrens egna kolleger.
Få laster äro så svåra att få
välbärgade i hamn som däckslaster av kol och
koks. Att sjöassuradörerna med odelad
glädje skulle hälsa ett lagförbud mot
denna trafik är ett som är visst.
Fartygens besättningar ha heller icke så
angenämt, när de skola trava över lösa
kokshögar under storm och
överspol-ningar.
*
När vi säga, att hr Löfgrens förslag
innebär nya synpunkter på
lastlinjefrå-gan, så är detta emellertid endast sannt
så tillvida, att den obligatoriska
lastlinjen för Östersjön av honom föreslagits
såsom ett direkt medel för
åstadkommande av bättre efterfrågan på lastrum. Att
emellertid fribordsmärket medför en
dylik verkan, vilken i så mån kan utnyttjas
till fraktstegring, är ju i och för sig
intet nytt. Redan år 1910 utsände The
Baltic and White Sea Conference ett
cirkulär, i vilket följderna av den då så gott
som i alla europeiska länder antagna
nor-mallastlinjen påpekades. Konferensen
ansåg, att lastlinjens verkningar, särskilt
vad trälastningen i Östersjön vidkommer,
skulle bliva mycket allvarliga. I
cirkuläret anslogs den minskning i
lastkvantiteten, som lastlinjen skulle medföra, till
c :a 10 procent av då brukliga lastintag.
»Som en följd härav kemmer», hette det,
»befraktarne att behöva mera tonnage för
att kunna skeppa de sålunda uteslutna
lastkvantiteterna, vilket borde stimulera
fraktmarknaden». I anledning härav
uppmanades redarne på det kraftigaste att
taga dessa faktorer i betraktande vid
uppgörandet av fraktkalkyler för nästa
säsong.
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0487.html
