Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. Dec. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korrosion å bordläggningsplåtar och nagel.
(Efter ett föredrag av Mr. W. Bennet inför The Society of Naval Architects
and Manne Engineers, New York.)
En artikel om korrosion borde kanske
lämpligen börja med en definition av detta begrepp,
då ordet är av engelskt ursprung och ännu
knappast vunnit allmänt burskap som
försvenskning. Lexica ge för det engelska corrosion
betydelsen frätning, täring. Det svenska rost
har i engelskan motsvarigheten rust. Inom den
vetenskapliga såväl som praktiska tekniken har
emellertid korrosion fått en vidsträckt
betydelse av frätning, röstning eller bådadera vid
alla möjliga tillfällen. Kan en strikt definition
på korrosion ej åvägabringas av den enkla
anledningen, att t. o. m. vetenskapsmännen
alltjämt tvista om vad dessa fenomen innebära,
så är däremot en presentation av dess
verkningar helt obehövlig; därtill äro de för
sjöfartens del för välkända allt sedan den tid,
då man började bygga fartyg av järn och
sedermera stål.
Att söka fastslå i siffror hur stor
värdeminskningsgrad ett fartyg undergår pr år på
grund av korrosion — tidens tand för att taga
ett gammalt känt uttryck — måste bli tämligen
lönlöst, då den helt beror på omständigheterna.
En gammal uppgift säger visserligen l’/ä—21/.
proc. pr år som genomsnitt. Denna
förstörelseprocess måste betraktas som fullt naturlig. Den
kan ej tänkas bliva helt upphävd, utan det
problem som tränger till lösning är huru den
skall kunna effektivt motarbetas så långt det
över huvud taget är möjligt.
Det finnes många områden av tekniken, för
vilka korrosion är ett långt allvarligare
problem än för sjöfarten, och där en ersättning
av förstörda konstruktionsdelar kan vara
mycket svår ooh kostsam t. ex. under jord och
vatten. Vad som för sjöfartens del först och
främst är värt uppmärksamhet är olika for-
mer av »forcerad» korrosion, vilket också
tagits till ögonmärke i det följande.
Kampen mot förstörelsekrafterna måste
grunda sig på kännedom om deras natur och
verkningssätt, men redan på denna punkt börja
svårigheterna. All den lärda möda, som redan
nedlagts härpå, synes ej motsvaras av
resultaten. Det är först på de allra senaste åren, som
ämnet börjat antaga mera fasta och bestämda
konturer. En Mr. N. van Patten, tidigare
bibliotekarie vid Massachusetts Institute of
Technology, har gjort en sammanfattning av alla de
skrifter och bidrag, vilka publicerats om
metallernas korrosion och dess förebyggande.
Deras antal belöper sig till mer än 2,000. Särskilt
iögonenfallande är vid genomläsande av detta
samlingsverk hur synpunkter och åsikter variera.
I många fall har ingen som helst åtskillnad
gjorts på atmosfärisk korrosion och korrosion
i vätska; eller mellan enkel korrosion, där
endast ett metallstycke är för handen, och
»kom-pound», där två olika material i ledande
förbindelse med varandra föreligga.
I det följande komma först att anföras några
praktiska exempel på korrosionsskador å
bordläggningen på amerikanska fartyg.
Korrosion å bordläggning och naglar.
I exemplen nedan äro skadorna å nitningen
att hänföra till frätta eller lösa naglar.
Företeelsen kan i allmänhet ej sättas i samband
med att fartygen äro byggda vid ungefär
samma tid eller på samma plats, ehuru en del av
de svåraste fallen röra sig om fartyg byggda
just under de sista krigsåren.
Ett tankfartyg om c:a 10,000 bruttotons,
byggt 1918, torrsattes 1925. Omkring 113,000
naglar ersattes med nya och 2,000 diktades.
535
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
