Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 12. Dec.
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
telegram per år. Härtill komma sedan de
vanliga »små» kabel- och andra avgifter.
Vi skulle vilja tillråda vederbörande att ej ha
så brått med att fullgöra konferensens beslut.
Det kommer ej att skada att väl utnyttja
respi-ten! Av mer än ett skäl.
Ncndgatör-tclcgrafist.
*
Lastmärke på Östersjön.
Red. av N. T.
Med anledning av den livliga diskussion som
pågår om införande av lastmärke på Östersjön
anhålles härmed att i Nautisk Tidskrift få
framföra några iakttagelser om lastmärkets verkning
på olika fartygstyper.
När Samuel Plimsoll startade sin agitation om
lastmärkets införande hade han i England en
massa fartyg av samma typ, varför det blev
jämförelsevis lätt att utarbeta generell
beräkningsmetod.
På Östersjön finnes, förutom den s. k.
Svenske-typen, ingen bestämd typ.
Av alla de andra tusen och en fartygstyper,
som gå i östersjöfart finns knappt två som
likna varann. Ha några en gång varit lika så
äro de under årens lopp ända till
oigenkännlighet, genom om-, på- och tillbyggnad,
förändrade. Det är alla dessa olika typer som
komma att försvåra införandet av en regel som blir
fullt rättvis för alla. En från redarehåll
uttalad farhåga att de svenska redarne skulle bli
ogynnsamt ställda gentemot utländsk
konkurrens håller icke streck, de vinna snarare därpå,
som med exempel kan belysas.
Ångfartyg av Svensketypen, s. k. bakladdare,
bliva genom engelska lastmärket snarast
överlastade.
Även på en del andra typer är förhållandet
detsamma, t. ex.
Ång. »Alexander Keiller» var på sin tid
ansedd som Göteborgs bästa sjöbåt i Nordsjö-trade.
Den går nu under namn av »Ture» från
Sölvesborg och har fått lastmärke, som tillåter den
att intaga betydligt mera last, men är den
numera ett veritabelt sjöspöke.
Ångaren »Uno» av Göteborg (numera »Rask»
av Haugesund) hade vid beräkning för
lastmärke fått sitt övre däck antaget som
huvuddäck med den följd att lastmärket kom i nivå
med hyttventilerna och dessa hade kommit under
vattnet om den lastats till märket. Gott och
förnuftigt lastad efter befälhavarens sunda
omdöme kom lastmärket ett par fot över vattnet.
Ångaren »Uddeholm», mest bekant genom de
processer som uppstod om ersättning till de
efterlevande efter båtens förlisning, kunde aldrig
lasta ned till märket ty långt dessförinnan stod
vattnet in på aktre delen av däcket.
Den ångare av Svensketyp, som undertecknad
för, har den egenheten att det praktiska och
teoretiska lastmärket sammanfaller. Ett försök
att överlasta den straffar sig självt. Så snart
märket kommer under vatten blir den som i
marvatten, den mister styrnings- och
vaknings-förmåga, den ligger död och livlös och sjöarne
rulla över den och bryta loss allt som finnes
i vägen. Detta borde vara nog bevis att redarne
ha intet att frukta av det engelska lastmärkets
införande i östersjöfart. Fullt så gynnsamt blir
det ej för de ombord varande, men bättre något
än intet. Det är alltid ett stöd för befälhavaren
vid inträffad olycka, när han lastat efter lag och
förordning; om sedan lagstiftningen skulle vara
felaktig, så drabbar ansvaret lagstiftarne.
Dessvärre tycks en del befälhavare mera frukta för
ett lastmärke än redarne, huru skall man annars
förklara den iver varmed de övermåla
lastmärket så snart en båt går över från Nordsjöfart
till Östersjöfart. Så var förhållandet med
»Tryggve», enl. tidningsmeddelanden, och flera
exempel kunna framdragas.
Att ägarna av en del gamla båtar av obestämd
typ möjligen göra förlust är nog möjligt, men
de bli troligen i minoritet och kunna således ej
hindra att en humanitär och tidsenlig
lagstiftning tvingar sig fram.
B. R.
574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0596.html
