- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
113-114

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dyner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

Dyner—Däcklinje

114

Dyner eller klitter, upphöjning av
sjöbotten vid sandstränder på grund av
vind och sjö.

Dyning eller dödsjö, havsytans
vågrörelse efter en storm. Kan även komma
som förebud till hård vind.

Dy vicka, propp till länshål i båt. Den
skall vara försedd med kedja eller
bänd-8el, fastsatt i botten av båten, varjämte
där skall finnas en i reserv på samma
sätt fastgjord. Innan man firar en båt
i sjön, skall man tillse, att dyvickan
sitter i länshålet.

Däck, ett eller flera plank- eller
plåtgolv i ett fartyg. Det vilar på balkar,
som gå tvärs över fartyget. Trädäck,
som utgöra översta däck, måste drivas
vart 4 à 5 år. Sedan drevet är väl
inslaget, hälles kokande beck över nåtet
eller packar man kitt så tätt man kan,
ovanpå drevet. Ett trädäck skall hållas
väl rent och insmort med olja och tjära.
I varma klimat bör man natta det,
bestänka det med vatten, morgon och
afton och gärna taga ett tag med kvasten
därtill. Det håller trevnad och hälsa
ombord och skyddar däcket från att gistna.
Järn- och ståldäck skola hållas fria från
rost. På örlogsfartyg av fregattyp skilde
man på trossdäck, det understa
batteridäcket och övra däcket, som ävenledes
kunde vara bestyckat. Det kallades
manöverdäcket, då det ej var bestyckat.

Däckel, anordning för fasthållande av
pistonringen till pistonen.

Däck med brunn, welldäck, kallas
anordningen på ett fartyg, som har
överbyggnad från akterdäck till
kommandobryggan och lägre fördäck. ~ "Däck
ohoj",, utrop, då man till väders eller i
båt långs sidan vill väcka
uppmärksamheten ombord. ~ -sbalk, tvärbalk, varpå
däcket vilar. Förbindningsplåtar till
däcksbalkar kallar man smala plåtar,
som ligga på ömse sidor om masterna
långs hela däcket. ~ -sbalksstötta, stötta
av järn eller trä under däcksbalk. ~
-sbalksvägare, grövre plankgång eller
järnbalk, varpå däcksbalken vilar i sidan

av fartyget. ~ -sband, krumtimmer, som
bröstas över stävföljaren och bultas till
denna och fartygssidorna under däck. ~
-sbnkt eller däcksbalksbukt, är kurvan
av däcksbalken och följaktligen även av
plankbeklädnaden tvärskeppsvägen. Den
skall vara högst på mitten och sänka
sig något utåt sidorna för att vattnet
lättare skall komma till spygatten. När
däcket saknar denna kurva eller den går
förkärda vägen, är det stora skäl efterse,
huru det står till med den
underliggande däcksbalken. Den kan ha fått en
knäck. ~ -sbyggnader, kallas alla över
däck befintliga byggnader på ett fartyg.
~ -gastar, de av manskapet på en
ångare, som hava sin tjänst på däck till
skillnad från maskinpersonalen. ~ -sklys,
järnrör på akterkant av ankarspelet,
varigenom kättingen leder ned i
kätting-boxen. ~ -sknä, knä, som förbinder
däcksbalk till skeppssidan. ~ -skraveller,
smäckra bjälkar, som ligga långskepps
mellan däcksbalkarna. ~ -skrnbbare,
grov kvast för rengöring av däck. ~
-slast, last, som är placerad ovanpå
däcket. Den får icke vara anbringad så,
att den stör utsikten från rormannens
plats eller försvårar manövreringen av
fartyget eller hindrar tillträde till
besättningens bostäder. Den skall vara väl
surrad och avvägd så, att fartyget kan
bära den, utan att få slagsida vid
hastig kursförändring eller känna
slingorna, då man hivar upp last med alla
vinscharna på samma sida samtidigt. Å
fartyg, som har större bruttodräktighet
än 200 reg.-ton, och som ej har högsta
klass i något av de mera kända
klassificeringssällskapen eller är försett med
lastmärke för trälast, får däckslasten ej
överstiga 1,7 mtr, om den huvudsakligen
består av tyngre träslag än fur eller av
lättare 2,2 mtr efter gjord undersökning
och medgivande från kungl,
kommers-kollegium. ~ -slinje, författningsenlig, en
horisontal linje om 300 mm. längd och
25 mm. bredd på fartygets bordläggning
midskepps i jämnhöjd med överkant av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free