- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
115-116

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Däcksnåt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

Däcksnåt—Dödpunktslägen

116

det däck, vartill fribordet mätes. Detta
sker på så sätt, att linjens överkant
sammanfaller med skärningslinjen mellan
bordläggningens yttersida och
däcksbeklädnadens översida, vare sig denna är
av järn eller trä. ~ -snåt, de med drev
och beck eller kitt fyllda springorna
emellan däcksplankorna. ~
-spassagera-re, passagerare, som av en eller annan
orsak föredrager att vistas på däck
under resa. ~ -sproppar, runda träproppar,
som fällas in i däck för att täcka
spikhuvuden. ~ -spump, pump, varmed man
pumpar vatten från sjön för spolning. ~
-spyts, på stiligare fartyg ett kärl av
trä med handtag eller stropp, lagd av
rund platting eller tirade tåg med
prydliga knopar i båda ändarna. Kärlet är
av blankskrapad ek eller tek och
sammanhållet av polerade mässingsband.
Däckspytsarna stå i en ställning, som
kallas pytstrall, och som har sin plats
på förkant av halvdäcket. ~
-sskra-pa, en trekantig skrapa av järn med
trähandtag. ~ -sspolledning,
vattenledningsrör, som hava sin plats under
relingen och lämna vatten vid vissa
för-skruvningsställen, där man fäster
slangar för däcksspolning. ~ -sstoppare eller
kättingsstoppare, en stark stopparända
med järnklo att hålla fast kättingen om
betingen, då parterna omkring spelet vid
upphivning av ankaret skola förfaras. ~
-sstringer, den yttersta plåten i
huvuddäck, back eller halvdäck på järnfartyg.
Den går i en fortlöpande sträcka runt
fartyget och sammanbinder
däcksbalks-ändarna med brädgången medelst
vinkeljärn. ~ -sstötta, se däcksbalksstötta. ~
-sventil, fönsterventil i däck. ~
-svink-lar, vinkel järn, som sammanbinda
däcksplåtarna på ett järnfartyg med
däcksbyggnaderna, luckkarmarna o. s. v.

Dägga apan, dricka sprit ur
kokosnötter, som man fyllt på och smugglat
ombord.

Dämpa ett segel, taga buken
(vindfyllningen) ur detsamma genom att hala det
tillsammans med brokar, gigtåg eller

dämpgårdingar. ~ fyrarna, minska
förbränningshastigheten genom att minska
draget.

Dämpgårding, tåg, som användes för
att dämpa ett råsegel. ~ -sstjärtar, korta
tågbitar med kauser insplitsade i en
ända, varigenom budgårdingarna löpa
vid rån.

Dämpning av elektriska svängningar
(gnist), härmed menas den procedur,
varigenom energin från ett
svängningssystem, som rör sig rytmiskt, avlägsnas,
så att dess rörelseförmåga så
småningom avtager. Det förhåller sig härvidlag
som med en pendel, som då den får röra
sig fritt i luften, bibehåller sin rörelse
länge, men vars svängningar, då den
rör sig i tjock olja, avtaga på grund av
friktionen. Dämpningen av de elektriska
svängningarna beror på den
energiförlust, som uppkommer företrädesvis
därigenom, att en stor del av den elektriska
energin i gnistan omformas till värme,
en annan del förvandlas till värme på
grund av motståndet i själva ledningen.
~ -smätare eller dekremeter, instrument,
varmed man mäter det logaritmiska
dekrementet av en elektrisk svängning.

Dävert, ett slags lyftkran med talja
för upphissning av båt m. m. ~ -gajar,
de tåg, varmed man brassar (svänger) en
dävert. ~ -sko, hylsa i däck, vari en
dävert vilar, så att den kan vridas.

Död, se trög. ~ -a räkningen kallas
sammanräkningen av ett fartygs styrda
rättvisande kurser och loggade
distanser till en bestämd punkt i sjökortet.
Punktens läge uttryckes i räknad
latitud och longitud till skillnad från
observerad, som erhålles genom att mäta
höjden och beräkna timvinkeln av en
himmelskropp. ~ -gång i en maskin
uppstår genom glapprum mellan förbundna
maskindelar. ~ -plåt, en närmast
eldstadsluckan anbringad plåt, som hindrar
lågan att nå och skada denna. ~
-punktslägen eller övre och nedre centra på en
vev inträffa vid kolvens ändställningar,
eller då vevstaken och veven ligga i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free