Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Styra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Styra—Styvhetsmoment
538
roder eller åra tvinga ett fartyg att gå
i en viss riktning. Hemligheten i
styr-uingskonsten ligger i ett uppmärksamt
iakttagande av förskeppets
svängningstendenser, så att man genast kan
motverka varje försök att avvika från
kursen genom att låta rodret verka så
snabbt som möjligt. Giver man för
mycket ror, så blir fartyget oroligt och får
svårt att komma "på strecket" igen. ~
-a på strecket, styra utan att gira åt
någondera sidan. ~ -block, block som är
avsett att leda ett tåg eller en kätting i
en viss riktning. ~ -bord, fartygets
högra sida, då man vänder sig föröver,
-bords lanterna, grön. Se signallanterna.
~ -borsvakt, se vakt. ~ -bölingar,
manskapet på styrbords vakt. ~ -d kurs, den
riktning i vilken ett fartygs medellinje
ligger under gång. ~ -e, båtroder. ~
-fart, tillräcklig framfart för styrning.
- -flöjel, se flöjel. ~ -hytt, hytt för ratt
och eventuellt styrmaskin. ~
-inrättning, apparat varmed ett fartygs roder
vrides. ~ -kompass, kompass placerad
framför ratt eller rorpinne i s. k.
nak-terhus. Den bör ha en sådan plats, att
rorsmannen lätt kan iakttaga kursen.
~ -lastighet, skillnaden mellan
djupgåendet för ut och akter ut på ett fartyg.
~ -lastighetsinoinent, användes för
beräkning av, huru stor tyngd som skall
flyttas akterifrån och föröver eller vice
versa på ett fartyg för att öka eller
minska styrlastigheten. ~ -ledning,
sammansättningen av stänger och kättingar
varmed ett roder påverkas från
kommandobryggan, då ratten därstädes
dre-jas. ~ -ledningsblock, block till
styrledningen. ~ -man, I) på örlogsfartyg
innehavare av underofficers grad, och
vars huvudsakliga befattning omfattar
det, som rör fartygets styrning och
navigering. 2) på handelsfartyg, befäl som
särskilt har att gå befälhavaren
tillhanda med fartygets skötsel och
navigering, att föra skeppsdagboken under
befälhavarens tillsyn, övervaka
fartygets förråd och proviant (se sjölagen
79 §) mottaga och till befälhavaren
ansvara för lasten och dess stuvning. Vid
befälhavarens frånvaro eller förfall
övertager han kommandot över fartyget,
tills närmare instruktioner från rederiet
ingått. Där flere styrmän finnas är l:e
styrmanen den främste. ~ -mansbrev,
för erhållande härav fordras: att vara
svensk undersåte och hava fyllt 19 år,
att äga normalt färgsinne och god
synförmåga utan närsyntiiet samt god
hörsel; att hava efter uppnådd ålder av 14
år tjänstgjort till sjöss i 42 månader i
tjänst på däck i östersjö- eller
vidsträcktare fart, därav minst 12 månader å
segelfartyg med en dräktighet av 100 ton
eller därutöver samt minst 12 månader i
europeisk eller vidsträcktare fart samt
att hava vid navigationsskola i riket
avlagt styrmansexamen. ~ -mansexamen,
se ßeglemente för Navigationsskolorna i
Riket, K. förord, av 29 mars 1912. Svensk
Författningssamling N:r 54—56 1912. ~
-ningsregler till sjöss, se kollision. ~
-plan, slätslipad stålyta för ledning av
en i rörelse varande maskindel. ~ -rep,
linor eller kättingar, varmed ett roder
vrides. ~ repsblock, block, varigenom
styrrepen leda, äro anbringade, dels på
rorpinnen, dels i fartygets sidor. ~
-skena, skena som tjänar till stöd åt någon
maskindel. ~ -skädda, se rorskädda. ~
-streck, ett vertikalt streck innuti
skålen på en kompass, som skall
sammanfalla med fartygets medellinje. ~ -stång
har samma uppgift som styrskena. ~
-telemotor, se vätskeroder. ~ -torn,
långbladig åra, varmed man styr
brännings- eller valbåtar.
Styv, 1) sträckt; 2) hård, kraftig,
duktig, såsom styv bris, styv seglare; 3)
bottentung. ~ -het, ett fartygs förmåga,
att motstå krängningsförsök. Ju
styvare ett fartyg är, desto mera segel tål det,
men desto värre rullar det i sjö. En
proportionerlig avpassning i detta
hänseende hör till de delar av
sjömansyrket, som ej inhämtas genom böcker. ~
-hetsmoment, det kraftpar, som strävar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
