Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Stå—Stämjärn
540
att återföra ett fartyg i dess
ursprungliga läge efter en krängning. Det
består av formstyvhetsmomentet, som
beror på formen av undervattenskroppen
och viktstyvhetsmomentet, som är
beroende av vikternas fördelning ombord.
Stå, 1) upphöra, avstanna, stå hiven, t.
ex. då man skall upphöra att hiva i ett
spel; 2) intaga en viss ställning t. ex.
stå klar, gå ur vägen, masten står illa,
seglet står bra (utan skrynklor), seglet
står fullt (vinden fyller det); 3) stå in
emot land, styra mot land, o. s. v. ~
-ende bardun, en bardun, som ej flyttas
efter vinden. ~ -ende gods, vant,
bardu-ner och stag. ~ ende lik, de lik på ett
segel, som ligga ungefärligen parallellt
med masterna. ~ -ende part eller fast
part, den del av en taljelöpare, som är
fastgjord vid hundsvotten på ett av
bioeken.
Stål, smältbart, härdat järn, vars
kolhalt är över 25 %. Stål användes
numera vida mera än järn i skeppsbyggeriet
på den grund, att dimensionerna av
materialet kunna inskränkas. ~ -linor, i
stället för tågvirke använder man
numera i stor utsträckning stållinor, ej
blott till stående rigg och visst löpande
gods, hisstyg m. ni., utan även som lik
på segel, gårdingar och gigtåg får man
numera se s. k. böjliga stållinor eller
"flexibel wire". Stållinor splitsas något
annorlunda än vanligt tågvirke, i det
att man låter kardelerna följa sina
parter som på en segelmakarsplits. Man
tillser noga, att inga kinkar förekomma
utan att garnen läggas så jämnt som
möjligt och åtdragas lika styvt. Man
brukar kläda splitsen med tunn oljeduk
och sedan kläda den med sjömansgarn.
Ögonsplitsen göres vanligen sålunda: av
de sex kardelerna tager man tre åt
höger och sticker in dem på samma ställe,
men så att de komma in under olika
kardeler, alltså den understa mitt
igenom linan, den andra kardelen under
två och den tredje under en kardel. Av
de andra tre åt vänster instickes den
närmast mitten liggande under kardelen
vid sidan av den sist instuckna och de
andra i följd under var sin kardel från
vänster till höger samma väg som
tirar-na. Tamparna halas igenom och var
ända splitsas rund sin egen kardel 5 à 6
gånger med uttagande av några trådar
varje gång. Då man splitsar ett öga på
stållina, brukar man taga ögat så pass
stort, att man får plats med en bändsel
mellan ögat och splitsen. Då man
lägger en långsplits, öppnar man
kardelerna två och två till en längd av omkring
två meter och låter dem följas åt, som
då man lägger en vanlig långsplits.
Sedan man lagt dem tillsammans, skiljer
man de båda kardelerna och låter den
ena gå in i den andras tir ett stycke,
tills alla tamparna ligga emot varandra
två och två, då man sticker dem under
varandra med tirén på vanligt vis med
uttagning av lämpligt antal garn.
Stång, förlängningen av en mast. I
nedre ändan är den fösedd med ett
skiv-gatt för iskärning av stängvindaren.
Under detta finnes ett rektangulärt hål för
sluthultet. ~ -köl, se hängköl. ~
-passare, varmed man slår upp större
cirklar genom en radieanordning, som kan
förskjutas.
Städkontakt, kontakt för
telegrafnyckel exempelvis. Den är anbringad på en
kontaktplatta, som i sin ordning sitter
på den träplint, å vilken nyckeln är
monterad. ~ -tangent, den del av en
telegrafnyckel varå handtaget sitter.
Ställ, omgång, uppsättning, t. ex. ett
ställ segel, ett ställ åror o. s. v. ~ -a en
sextant, flytta dess alidad på ett visst
gradtal. ~ -bar, maskindel som kan
flyttas eller ändra ställning, t. ex.
ställbar excenterskiva, ställbar borste till
dynamo, ställbart lager. ~ -hult, kil
varmed man lyfter bakre delen av en
kanon för att ändra dess höjdriktning. ~
-mutter, se stoppmutter. ~ -skruv, skruv
som gör samma tjänst som ställhult.
Stämjärn, verktyg varmed man
hugger hål i trä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
