Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgör min boning, lade i ordning mina saker och störtade ut på måfå
efter den kännedom, jag liacle om staden genom föregående studier
af kartan.
Plötsligt stod jag på en öppen plats. Det vördnadsvärda Palazzo
Yecchio med sina tinnar i skyn och sin kornisch, hög som ett
vanligt tvåvåningshus, reste sig framför mig. Till höger sträckte
vcrl-dens egendomligaste pelarsal, Orcagnas Loggia, den florentinska
frihetens tribun, sina väldiga bågar. Här skymtade Michel-Angelo’s
kolossala »David», der Giovanni da Bologna’s »Sabinskor» och
Benvenuto Cellini’s ryktbara »Perseus». Här var platsen, der den stolta
florentinska republiken stred sina storartade strider, tills den föll med
Francesco Ferrucci och utandades sin sista suck i hans dödsrop:
» Viva la liberta/» Här var det, som Pier Capponi trotsade Frankrikes
konung, och Jesus Kristus högtidligen utnämndes till ensam herre öfver
det fria Firenze; här afgjordes Lorenzo Magnifico’s och Pier de’ Medici’s
öde af ett folk, hvilket bland sina medborgare räknar män sådana
som Giotto, Ghiberti, Liornardo da Vinci, Michel-Angelo Buonarroti,
Dante, Petrarca, Boccaccio, Machiavelli, Guicciardini, Villani, Amcrico
Vespucci, Galilei, Benvenuto Cellini, Brunelleschi, Arnolfo di Lapo,
Orcagna och många andra storheter utom dem, hvilkas statyer i hvit
marmor pryda den ståtliga pelargången utanför Uffizi. Och här var
det slutligen, som den florentinska frihetens profet och försvarare,
den katolska kyrkans djcrfve reformator och Luthers föregångare,
dominikanermunken Savonarola, brändes, för det han bekämpade
påf-vens verldsliga makt och skänkte Firenze en ordnad frihet...
Femtio steg derifrån liar den kristna konsten ett af sina
liög-qvarter. Af med hatten, då du träder fram mellan sådana
monument som det urgamla Baptisterium med den kristna skulpturens
förnämsta arbeten, den väldiga domkyrkan med Brunelleschi’s
kolossala kupol, Giotto’s Campanile, det skyhöga klocktornet, inkrusteradt
som ett konststycke af elfenben, samt lätt och gladt och modigt som
en ung skönhet, fastän det har 500 år på nacken. Och på all denna
herrlighet blänkte den klaraste måno. Det var mitt första intryck af
Firenze. »Jag drömde, jag tiinktc — jag vet icke livad!» ...
Do första dagarno lefdo jag i Firenze som en lisk, d. v. s. i
vatten från morgon till qviill. Himmelen liado öppnat sina spygattcr,
regnet strömmade tätt, lugnt och oafbrutet som ett vattenfall i fiere
dagars tid. Ute på de med stora, men ojemna stenblock ungefär som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>