Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
varit, han, som alltid skrutit af sin kraft. Hvart hade
den tagit vägen? MHan föresatte sig att följande dag
skynda upp till mäklarekontoret och utan vidare taga
emot den erbjudna platsen. Men — när skulle han då
komma hem? Han hade ju varit en galning, men de,
lekkamraterna, hade varit så vänliga, och hvem kunde
också ana, att det skulle gå på det sättet.
Nästa morgon gick han upp och hörde efter platsen,
— den var upptagen.
Detta var ett hårdt slag. Hans pengar voro nästan
slut, hvad skulle han göra? Han var så rädd, att
spelkamraterna åter skulle söka upp honom, att han ej
tordes gå hem, utan vandrade omkring på de gator, där
han hoppades vara i säkerhet för att råka dem. Sedan
gick han in på ett kaffehus, åt middag och såg efter i
annonserna, om det icke fanns något arbete, som han
kunde söka. Men allt förgäfves.
På eftermiddagen gick han åter ut och ströfvade då
omkring i parkerna, där han utan intresse synade de
eleganta vagnar, hvari den förnäma världen rullade
förbi, eller mönstrade likgiltigt de välklädda
fotgängarna och de praktfulla hästarna, lätt styrda af vackra
amazoner och ståtliga ryttare.
Han tänkte på att om han kommit till London som
arftagare till Örnaholm, så hade han också hört till
haute-volée, men nu — nu var han en fattig yngling,
som på ett nedrigt sätt förlorat sin arbetsförtjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
