Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
melske Faderns tron. Han bad ofta, och ju mera han
bad, desto lugnare blef han, och ju mera kraft till att
öfvervinna svårigheterna fick han. Vintrarna i ishafvet
blefvo för honom en vårand med skördar för evigheten.
Våren nalkades, men med dimmor så täta, att de
kringströfvande jägarna medelst kanonskott måste
underrättas om skeppets läge. Fastän solen redan stod
högt på himmelen, hände det ofta, att dessa återkommo
med förfrusna lemmar och ögonen bländade af solglans.
Hälsotillståndet, som hitintills varit förträffligt, började
ock till följd af den otillräckliga födan att försämras.
Så gick den ena månaden efter, den andra. Om
sommaren var dock jakten litet mera gifvande.
De rodde ut i båtar och jagade hvalrossar samt fiskade
och sköto vildgäss, men icke i nog myckenhet för något
vinterförråd. Med bäfvan motsågo de därför den
stundande vintern. Sinnena blefvo allt dystrare, ty från de
höjder, hvarifrån de sökte att få en utsikt, syntes redan
1 augusti endast is.
Kaptenen hade därför ingen annan råd än att för
tredje gången lägga Investigator i vinterhamn. Denna
vinter blef den värsta. Bristande lysämne tvang
manskapet till overksamhet, och förminskad föda hade
dessutom gjort det oförmöget att uträtta mera än det allra
nödvändigaste. ;
Några man lågo sjuka, ett par hade blifvit
vansinniga, och dock förspordes intet knot, utan hvarje
befall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
