Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
grannaste astrar. Fjärilarna lekte sommar på nytt och
flögo från blomma till blomma. Reseda och kaprifolium
doftade.
I salen var middagsbordet dukadt. Den unga
värdinnan satt midt emellan herr Lindahl och kammarherrn,
som vid sin andra sida hade fru Lindahl. Feststämning
låg öfver sällskapet. De unga sågo så hoppfulla ut, och
de äldre hade fått en eftersommar med solsken och
blomdoft. Minnen döko upp, berättelser om resor och
öfverståndna faror blandades med utkastandet af
framtidsplaner, men till slut förenades alla i tacksamhet mot
honom, hvilken efter så många växlande öden återfört
dem i det gamla hemmet.
x L +
Jag hade ej varit på Örnaholm sedan brukspatron
Torstens tid, och när jag nu efter så många år återkom,
var det för att fira Harald Lindahls och Serena
Örn“ schölds bröllop. De vigdes i den lilla landtkyrkan på
andra sidan sjön, och aldrig har jag sett en sötare brud
eller en ståtligare brudgum.
Valborg var då redan gift och hade ett par små barn.
Hon och hennes man trifvas ganska bra på Höganfors,
men deras håg står dock till det soliga Italien, och nästa
vinter äro de nog där.
Elin är fortfarande fin och späd, men hon ser frisk
ut och rör sig obehindradt. Ännu tänker hon ej utbyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
